För några dagar sen lyssnade jag som så ofta på radion när jag satt framför datorn och det dök upp någon sorts löpcoach eller PT i programmet. Det gör ju det rätt ofta numera och jag brukar för min mentala hälsas skull byta till musik då. Jag är inte målgruppen och på samma sätt som jag helst undviker bloggar som jag inte är målgruppen för mår jag bättre om jag undviker att lyssna. Den här gången missade jag att byta och även om jag bara lyssnade med ett halvt öra högg det plötsligt till rätt i nacken och det smärtade att höra.
Ja det är ju lättare att springa på löpband än ute eftersom man mer eller mindre bara måste lyfta benen.
Nej. Nej det är det inte. Jag har hört dom här diskussionerna så många gånger och undrar alltid var folk som påstår det här höll hus på fysiklektionerna. Jag har sett otroligt duktiga fysiker förklara det här på ett suveränt sätt men där mindre duktiga fysiker ändå fortsätter att argumentera för att det är lättare på löpband för man behöver bara lyfta på benen. Ja, det är ofta lättare på löpband men det handlar inte om fysiken att bandet skulle göra jobbet och du bara lyfter på fötterna. Jag ska göra ett försök att förklara det som de jätteduktiga fysikerna uppenbarligen inte alltid klarar av, för det är egentligen jättelätt.
Du rör dig i förhållande till underlaget. Inget annat. Bandet gör ett jobb att försöka skicka in dig i väggen, du gör ett annat för att hålla dig kvar i samma position.
Förflyttningen är en affär mellan dig och det du trampar på, inget annat.
Springer du ute kommer du att röra dig i förhållande till underlaget och det kommer ge dig en förflyttning. Springer du på löpband kommer du att röra dig på precis samma sätt i förhållande till underlaget men det kommer inte att ge dig någon förflyttning
Om du däremot bara lyfter på fötterna kommer du inte att komma någonstans alls ute och på löpbandet kommer du att fara in i väggen bakom bandet. Det måste till en kraft. Du måste applicera en kraft mot underlaget för att förflytta dig framåt alternativt att som på löpbandet hålla dig kvar. Det är precis samma kraft som krävs. Det som lurar folk är nog illusionen av att vi befinner oss i flera ”rum” på en och samma gång. Men vi är ett eget litet koordinatsystem. Jag och underlaget liksom. Det som händer runtom är ointressant.
Ja men det är ju lättare på löpbandet för väldigt många! Ja det är det för många. För det första finns det inga ojämnheter och annat lurigt på löpbandet vilket gör att det går att hålla ett energisnålt steg utan att riskera att snubbla. För det andra behöver man aldrig svänga, vilket slösar krafter i fel riktning. För det tredje så rör vi oss inte alls i förhållande till det omgivande rummet vilket gör att det blir som att springa utomhus med lika mycket medvind som den hastighet vi håller. Alla dessa tre faktorer gör att det går lättare för de av oss som inte börjar spänna sig på bandet.
Går det lättare för dig än ute i given fart? Höj farten eller släng på 1-2% lutning så är det problemet löst. Men du kommer aldrig undan med att bara lyfta på fötterna. Kraften mellan dig och underlaget måste få verka var du än är om du ska komma framåt eller behålla din position i rummet.
Jag kanske har snurrat till det i mitt försök att förklara något som faktiskt är helt självklart men tydligen ändå inte, men jag har i alla fall försökt.
Ha det,
Mackan – som var på fysiklektionerna men det var några år sedan.
MaraMackan 
Skitbra förklarat. Om det nu är så enkelt kan väl folk som säger det hoppa upp på bandet och riva av en mil på 30 min, genom att bara lyfta benen 🙂
Tack Johnny! Jag har sett så många bra förklaringar som folk inte har köpt så jag försökte hoppa fysikaliska termer och bara skriva.
Mycket bra förklarat, jag är bara vanlig motionär men jag tycker det är svårare och jobbigare på löpband, men det hör nog ihop med tristessen, älskar att springa ute.
Ja dom flesta av oss föredrar nog ute! 🙂
Pingback: Lättare att springa på löpband? | Rund är också en form!
Tack för att du dödar den myten!
🙂
Gillar din illustration skarpt!
He he. Jag kladdade ner det på papper och tänkte att jag kan ju göra en snygg bild i Illustrator men är det något vårt kära interweb inte lider brist på är det flashiga bilder. Så jag körde oflashigt. 🙂
Eftersom luften runt om dig står stilla (och inte följer med underlaget bakåt), så blir det ju som att springa i en medvind som motsvarar din hastighet. Så liiite lättare blir det ju… åtminstone för mig som inte är helt aerodynamisk i min form!
Precis Hanna, som jag skrev i bloggen är det en av de faktorer som gör det lättare: ”….För det tredje så rör vi oss inte alls i förhållande till det omgivande rummet vilket gör att det blir som att springa utomhus med lika mycket medvind som den hastighet vi håller. Alla dessa tre faktorer gör att det går lättare för de av oss som inte börjar spänna sig på bandet.”
Ja mackan så är det, det är kul att kunna se din old school illustration och jag känner mig lite nostalgisk, för jag gillade fysiken och framförallt min lärare som förklarade det svåra med illustrationer liknande dina.
Samma fysiska lag gäller om man bara lyfter fötterna på ett stillastående löpband eller på en asfaltsväg, det blir lika jobbigt men samma löpcoach säger säkert att det är lättare på löpbandet eftersom du inte har någon fartvind:-)
Ja för de flesta blir det lättare på löpbandet men det är ju bara att höja tempot så är man av med det problemet. 🙂
Även en civilingenjör kan ha svårt för hur det hänger ihop. ”Bandet kommer emot dig, du behöver bara lyfta benet.” Hon sov väl på den fysiklektionen…
http://4health.se/hur-traning-pa-lopband-forvarrar-det-daliga-stolsittandet-biomekanik-del-4
Ja herregud.
Om man hoppar rakt upp i luften så tror jag nog ändå att man kommer ”längre” på löpbandet än om man hoppar på marken. Min upplevelse av löpband är att jag inte behöver skjuta ifrån särskilt mycket utan bara låta bandet dra med sig benet så att säga.