Jag har insett att jag tänker mer på andras träning än min egen. Andra som i flera fall har haft en lång tävlingssäsong och som behöver bygga från grunden igen. Då tänker jag att jag också ska bygga från grunden. Men min egen tävlingspremiär dröjde ända till maj och efter tre tävlingar samma vecka kom jag sen hem till ett pollenhelvete som varade i evigheter. Det gjorde att alla mina drömmar om att få en massa snabba pass och tävlingar blev till några få snabba pass och inte en enda tävling i maxfart. Däremot många långa pass och en hel del pass på den snälla sidan av tröskeln. Grundträning. Jag har mer eller mindre grundtränat i över ett år nu. Med reservation för att jag sällan har på mig pulsmätaren har jag inte stressat pulsen över halvmaratonpuls mer än vid några enstaka tillfällen.
Är det då vettigt att fortsätta grunda? Jag lär ha en aerob bas motsvarande ett större köpcentrum och borde nog börja bygga uppåt snarare än att bredda den basen ännu mer. Jag borde nog kunna stressa kroppen mer än vanligt för den här årstiden och jag tror att jag ska testa att göra det. Jag ska baske mig passa på medan det är barmark ute och slänga in överfart oftare än vad jag normalt gör. Kjell-Erik Ståhl berättade en intressant sak för mig och även om jag inte är lika hård som han är så vill jag nog testa det. Kanske redan i morgon om jag hinner.
I feel the need, the need for speed.
Ha det,
Mackan
MaraMackan 