Jag får väl börja med att ge en eloge till mitt immunförsvar som krigade ner förkylningen på några dagar. Jag kände mig okej i går men följde min regel om en extra vilodag efter tillfrisknade och valde att inte springa förrän i dag. Om jag var väldigt förvånad över hur pigga ben jag hade några få dagar efter maran så kan jag väl konstatera att det här var inget som gav pigga ben. Alls. Sketbenet var grinigt och det kändes allmänt dassigt. Lite dassigt är okej men nu var det inte alls bra utan jag kände mig som en heffaklump. Eller någon sorts Barbalångsam. Men mest irriterad är jag på sketbenet som minsann accepterar en mara, om än inte i maxfart, men som börjar böla av några dagar i soffan.
Hur illa det var på riktigt vet jag inte eftersom jag hade lämnat klockan hemma och det känns ju inte direkt som att den hade tillfört något. Även om jag är en sån som gillar att bry mig om tider i efter en del rundor så betyder det ju inte att jag måste ha klocka på mig jämnt. Jag sprang en stund. Jag blev trött. Det får räcka som uppstart. Just nu kör jag en kombo av uppstart och nedtrappning. Om två veckor har jag lovat att springa en stafettsträcka på 2 km och jag borde väl egentligen bomba lite fart nu men jag skiter nog i det. För jag ska nämligen operera snoken om en vecka, i hopp om att slippa fungera som någon sorts dammsugare med backventil upp till mina bihålor. Kommer det in partiklar är det bättre om man kan få ut dom igen. Som bonus kanske jag kommer att slippa få syrebrist vid varje tandläkarbesök och om man ska tro näsandningsprofeten så kommer jag att springa minst en halvtimme snabbare på halvmaran.
Jag misstänker att det kommer generera en del löpvila och det passar rätt bra eftersom jag ändå ska på konferens i London. Sen kommer jag hem och ska springa stafett. Mina lagkamrater påstår att dom vill ha mig i laget även om jag har en känsla av att det kommer gå allt annat än snabbt. Nåja, jag får försöka hinna springa lite på mina dassiga ben fram till uppehållet och sen hoppas att jag kan leva på någon sorts talang och att kirurgen tycker att det räcker att vila en vecka efter att man fixat kranen.
Ha det,
Mackan
MaraMackan 