Se möjligheterna!

Läste häromdagen om en vän till mig som beskrev hur svårt det var att få till kvalitetsträning i vardagen. Just för honom var det i sammanhanget att springa fram och tillbaka till jobbet och jag kände att jag fattade verkligen inget alls. På vilket sätt skulle det vara så mycket svårare då än någon annan gång? Om vi förutsätter att det går att lagra lite kläder på jobbet så ser jag i just transportlöpningen möjligheter till fartlekar, intervallträning eller olika varianter av snabbdistanser. Finns det dessutom någon backe på vägen så är det bara att dunka in backträning när andan faller på. Allt jag nämner är träning som sätter lite guldkant på transportlöpning som annars lätt kan bli lite monoton om det inte går att variera vägen alltför mycket.

Nåväl, det var bara ett exempel och tajmingen på att ge tips om transportlöpning till och från jobbet kanske inte är den bästa så här i semestertider. Men det här med semester verkar vara något som stökar till det för många och det behöver det inte göra. Juli är en utmärkt månad för att köra grundträning inför höstens tävlingar så se möjligheterna som finns i semestervardagen och ta chansen att dominera höstsäsongen!

Varför inte låta familjen ta med sig grejerna till badplatsen och du springer dit? Jag minns hur jag och min kompis Christer sprang från stugan genom skogen till badet när vi var i 13-årsåldern. Det blev en nätt tur på dryga milen och sen var vi färdigtränade den dagen. Något annat vi gjorde var att leka tusingar. Jag tror bara vi hade en klocka så den ena klockade när den andra sprang en vändpunktstusing och så tävlade vi om vem som sprang snabbast. Det var mest Christer…

Om vi bortser från när jag faktiskt springer som semester brukar jag försöka att låta löpningen störa så lite som möjligt i övriga aktiviteter och då passar morgonlöpningen väldigt bra. Just under sommaren är jag inte särskilt förtjust i långpass men en progressiv snabbdistans på 20-25 km tar för mig inte så farligt lång tid och om jag dunkar en sån på morgonen är träningen just gjord för dagen. Sen kan den ägnas åt bad, fiske eller vad annat som kan vara på agendan. Är det dåligt väder så kan jag passa på att sticka iväg och köra backe eller intervaller och det brukar vara uppskattat om inte alla trängs inne i stugan hela dagen när det regnar. Men visst, det händer att sådana pass sker i fint väder också och ibland kanske träningen kan få klämmas in som sin egen aktivitet. Men som jag var inne på tidigare, det går att göra den på väg till badplatsen eller någon annan aktivitet som inte kräver att man luktar rosenbuske eller där man kan vaska av sig efteråt.

Ett annat tips som faktiskt inte är så dumt som det låter är att vid långkörning stanna till vid någon sjö eller älv och springa 30-60 minuter. Det tar inte så mycket tid i anspråk men oj vad mycket piggare jag blir i skallen resten av körsträckan.

Så om du vill kan du se möjligheter och inte hinder. Personligen nyttjade jag möjligheten att komma ut i skogen ett par mil i dag när det var lite behagligare temperatur och Camelbaken inte behövde innebära ännu mer svettande. Det var riktigt skoj att tugga stigar och stenar! Dessutom fick jag med mig Baddaren och vi hade det riktigt trevligt i skogen.

2018-06-24 11.56.41

Ha det,

Mackan

 

Annonser

SM-tipset 2016

Okej, jag erkänner att jag är en maratonnörd av stora mått. Speciellt nu när jag tar en del av lunchen för att lite snabbt tippa morgondagens svenska mästerskap på maraton. Jag nöjer mig med herrsidan för jag kan bara inte låta bli.

Det ser uppenbarligen rätt tunt ut i toppen i år men det kan nog ändå bli dramatiskt. Ska man tro på att arrangören själva har rankat med de tilldelade startnumren så är det följande tio herrar som ska göra upp om det.

  • 11  Mustafa Mohamed  79     Hälle IF
  • 12  Abraham Adhanom  77   Eskilstuna Friidrott
  • 13  Fredrik Johansson  85      Ullevi FK
  • 14  Lars Södergård  83            Spårvägens FK
  • 15  Anders Fransson  81         Rånäs 4H
  • 16  Linus Holmsäter  84         Fredrikshofs FIF
  • 17  Erik Anfält  76                    Örebro AIK
  • 18  Anders Dahlman  81         IK Trasten
  • 19  Anders Österlund  73       Västerås SOK
  • 20  Niklas Andersson  78      Hässelby SK

I det här gänget har vi alltså SM-kungen på terräng och nyblivne svenska mästaren på halvmaraton Abraham Adhanom, Musse samt årets förra svenska mästare på maraton, Fredrik ”Ullevi” Johansson. Är det topptrion. Nej jag tror inte det men det återkommer jag till.

Sen har vi Flåsmannen Södergård som var en av förra årets fyra svenska löpare under 2:20 och några bubblare där bakom med bland annat superveteranen Erik Anfält som är hittills Sverigebäst i år med sina 2:25. Under 2:30 i år har även herrarna Fransson och Anders Österlund varit och Anders Fransson tog bronspengen förra året. Då var han dryga halvminuten före Linus Holmsäter. Anders Dahlman knep då sjätteplatsen i sin snabbaste mara för det året. Niklas Andersson då? Han har också hunnit med en mara i år men strax utanför 2:30 med sina 2:31.

Det här är borde vara herrarna som kan slåss om framskjutna placeringar men i arrangörens eventuella ranking finns en missad löpare och det är Anders Kleist som i sista stund slängde in en anmälan. Här kan vi snacka terrängkung på långa distanser och i fjällmaran har han verkligen regerat. Dock har han haft rätt mycket stolpe ut i år med småskador och lite sjukdomar.

Hur går det då? Så här om jag får gissa!

  1. Mustafa Mohamed. Rutin och högstakapacitet gör att Musse ska ta hem det. Formen verkar helt okej och planen verkar vara att öppna halvan på 1:07:30. Kan det bli ner mot 2:15?
  2. Lars Södergård. Det är en klok löpare i bra form som vågar öppna lite defensivt om det behövs. Orosmomentet som kan stjälpa en bra prestation är gräspollen.
  3. Anders Kleist. Han tror själv att han kan fajtas om bronset och det tror jag med. Orosmomentet är de små avbrotten han fått i träningen och jag har ingen aning om hur hans ben gillar 42 km asfalt!

Varför tror jag inte på resten? Abraham och Ullevi borde kanske kännas mer naturliga på pallen men icke. Förre årets svenska mästare har mig veterligen inte tävlat i år och jag tror mig veta att det har att göra med överträning i vintras. Men han är alltså anmäld och skulle nog inte ställa sig på startlinjen om han inte tror på en bra placering. Det är dock tufft att direkt komma tillbaka till en pallplats även om det vore häftigt om han gjorde det!

Abraham ledde förra året mästerskapet fram till över 30 km men rasade sen ner genom listan innan han bröt. Det är en oerhört kapabel löpare men jag tvivlar på att han springer smart nog för att få sin pallplats. OM han gör det kan han absolut vinna. Men jag skulle inte våga satsa pengar på en pallplats där för jag tror att han öppnar för tufft.

Rätt eller fel i mitt tips? I morgon vet vi. I vilket fall som helst vill jag önska ett stort lycka till alla som springer! Jag står och hejar i mittsträngen på Norr Mälarstrand, strax efter vätskestationen vid Rålis.

Listan

Ha det,

Mackan

Vinterspring

Nu har mörkret lagt sig som ett lock över Nordkalotten och kylan börjar så smått dra in. Än så länge är det snöfritt på våra breddgrader men nu börjar det likna vinterspring. Själv har jag utan problem sprungit omkring i shorts fram till nu, även om dom långa sommartightsen faktiskt åkt på vid några lugnare pass. Men det börjar bli hög tid att plocka fram alla vinterprylar och inte bara enstaka saker. Hur mycket behöver man då? Det beror helt på vad man tänker göra av vintern!

Skor

Det skrev jag faktiskt om redan förra året och principerna gäller i år också. För vanlig löpning på asfaltsunderlag springer jag nog nio gånger av tio med mina vanliga pjuck även på vintern men jag springer ju inte bara asfalt. Så här är en länk med förslag på vilken typ av skor som kan funka på olika underlag.

Kläder

Jag har provat mig fram under många vintrar och det som jag är rörande överens med mig själv om är att flerlagerprincipen funkar bäst. Hur lagren ser ut beror på vädret men med flera lager kan jag lätt variera mig beroende på väder. För här är jag väldigt observant på temperatur och vind. Jag avskyr att bli kall och jag avskyr att bli varm. Lagom är ett bra ord här och där är det bara min egen erfarenhet jag har att lita på. Egen erfarenhet och en bra sammansatt garderob.

Trots att jag springer mycket obanat har jag aldrig känt något behov av annat än vanliga strumpor. Jag har aktiva och avslappnade fötter vilket gör att jag inte fryser om dom. Är du frusen finns det specialstrumpor av olika märken men då börjar det kosta, men det är väl investerade pengar om man fryser om tassarna. Sen tycker jag att det kan vara skönt med långa strumpor för att hålla vadmusklerna varma, speciellt som man kan halka till och få hög belastning på den redan från första steget om man har otur. En gubbvadsförsäkring.

Sen om det är kallt kör jag med långkallingar under sommartights eller under vindbyxor om det blåser. När det gäller underställ föredrar jag att lägga några extra kronor på ett av merinoull. Inte bara för att dom är sköna utan för att dom håller värme även om dom blir blöta. Sen är mitt stora problem att jag blir kall om lår och rumpa. Kallingar med vindskydd fram är ju skönt men det räcker inte för lår och rumpa utan ett par mamelucker som yttersta lager brukar vara väldigt skönt för mig om det är kallt. Vintertights då? Det är ett plagg jag spenderat alldeles för mycket pengar på till ingen nytta. Jag har testat och testat men det har varit helt bortkastade pengar för mig. Dom är inte sköna. På mig. Inte nog varma heller. För mig.

På överkroppen är det underställströja och antingen vindjacka eller en bra tröja som gäller. Med bra tröja för mig menar jag någon typ av tröja som har vindskydd fram och tunn rygg. Jag blir alltid väldigt svettig på ryggen men lätt kall om magen och ett vindskydd fram är guld värt. Även om det inte blåser blir det fartvind och då vill jag ha bra plagg som ändå släpper ut fukten på ryggen. Yttersta lagret på överkroppen har jag också spenderat pengar på men till skillnad mot bortkastade pengar på underkroppen har det här varit värt varenda krona. Jag har några bra jackor och tröjor som jag alternerar mellan beroende på väder och vind.

Jag har varma händer och huvud och använder faktiskt aldrig mer än den tunnaste varianter på fingervantar och sällan någon annan mössa än en buff. Men så bor jag i Tjockhult och det är inte många dagar om året det blir kallare än -5. Om det blir det kan det åka på en hederlig gammal toppluva.

Reflexer

Man kan bli varm och man kan frysa men det är mest obehag och man lär sig med tiden vad som fungerar. Blir man påkörd är risken stor att man inte får några fler möjligheter att lära sig. Reflexvästen är obligatorisk om det är mörkt, svårare än så är det inte. Eller min nya favorit som är en sorts koppel. Fördelen med kopplet är att det knäpps över kroppen och ger reflektion även åt sidorna. Dessutom slipper jag att bli onödigt varm över ryggen. Springer man där det är många cyklister kan det vara värt att ha något som lyser på sig också eftersom dom inte alltid har lampa som gör att dina reflexer syns.

Sen tycker jag att det viktigaste när man springer med reflexer är att aldrig, aldrig utgå från att du syns. Det spelar ingen roll att du tror att du syns. Du kan vara i en vinkel där du inte syns och ett fel från en bilist kostar mycket. Korsar jag en väg så ska jag baske mig vara säker på att kunna korsa säkert, det spelar ingen roll om jag har rätt och dom har fel. Springer jag på landsväg springer jag självklart på vänster sida så att jag möter trafiken och kan läsa den.

Pannlampor

Springer jag obanat i skogen kör jag med orienteringslampa och det är ett ämne i sig som jag skippar nu. På vanliga oupplysta vägar eller stigar kör jag däremot med enklast möjliga när jag t.ex. pendelspringer. Jag har faktiskt inte mer än en billig reklamlampa som jag sen lätt kan stoppa ner i fickan när jag inte behöver mer ledljus. Det är en djungel av lampor på marknaden men de flesta klarar sig med något rätt enkelt. Så länge underlaget är plant som på en vanlig grusväg eller gång- och cykelväg så går det bra med enklast möjliga men för varje nivå av teknisk löpning man går upp på kan man börja fundera på mer avancerade grejer med bättre ljusbild. Däremot vill jag att grejerna ska sitta bra på skallen. Är det inte bekvämt så är det inte roligt. Oavsett ljusbild. Jag skulle aldrig köpa en lampa över nätet utan vill prova hur den känns på skallen. Sen får man fundera på om man vill ha vanliga batterier eller uppladdningsbart. På min enkla lampa kör jag med vanliga batterier och dom brukar räcka länge om man bara har lyset på där det behövs.

Underlaget och farten

Träningseffekt såväl som slitage är en funktion av tid och ansträngning. Inget annat. Jag har sett en hel del som försökt att hålla samma fart i snön som på barmarken och det kan kosta i slitage. Acceptera att farten går ner och tänk tid i stället för kilometer. Är du van vid att springa 200 km i månaden på barmark så kanske snölöpningen gör att du plötsligt springer lika länge som 22o km hade motsvarat på sommaren. Alternativt 10% hårdare om du försöker hålla samma fart. Var vaksam på att det kan bli ökad belastning, speciellt om det blir slirigt. Här gäller det att gilla läget, farten kommer ändå till våren! Det är många som skadat sig under vinterlöpningen, av den enkla anledningen att dom gjort en plötslig ökning utan att vara medvetna om det.

Mer än så här tänkte jag inte skriva den här gången och förhoppningsvis kan det hjälpa någon.

IMG_0071Ha det,

Mackan

Dags för Stockholm Marathon – tipset

Nu börjar maran närma sig med stormsteg och även om jag inte ska springa går det inte att undvika att märka av det. Jag vet inte om det beror på maran men nog säljer jag lite fler böcker och det är ju trevligt, de tips jag skriver om inför tävling kan definitivt vara något för de som springer. Själv har jag haft någon knappt märkbar förkylning i kroppen som gjort att jag tagit det rätt lugnt de senaste dagarna. Hade jag haft samma sak i kroppen inför maran hade jag varit mer än lovligt trött men som publik lär det inte påverka min prestation.

Alla möjliga och omöjliga löparsajter skriver om de sista tipsen inför maran i dessa dagar så jag tänkte faktiskt skippa det och titta på de svenska elitfälten i stället. Det är väldigt speciellt i år i och med att vi skickar fulla lag till EM om cirka två månader vilket gör att många svenska topplöpare saknas. Enklare än vanligt att plocka SM-medaljer med andra ord och det finns några namn som sticker ut. Jag har inte haft tid att ringa och förhöra mig om formen hos löparna och några kanske inte ens startar men låt mig i alla fall gissa på vilka som hamnar i topp och sen får det väl bli fel om det blir fel.

Vi börjar med herrarna:

  1. Daniel Woldu – Förra årets snabbaste svenska löpare vill nog säkert både vinna och springa snabbt och jag tror att han gör det.
  2. Adil Bouafif –  En intressant start och med ett personbästa på 2.20.00 och en hög kapacitet på milen borde han kunna utmana om guldet, om han är maratontränad.
  3. David Nilsson – Fågel eller fisk? David har tränat stenhårt i vinter och jag tror att med lättad träning kommer farten. Han klev av i Boston men sprang ändå 2.27 i Vancouver trots att han slog av rejält under andra halvan.
  4. Haben Idris –  Hög kapacitet och kan slåss i toppen om han springer smart och inte slösar energi på en massa ryck.
  5. Janne Holmén – Bästa personbästat i det här gänget har min klubbkompis men Janne motionerar ju numera. Frågan är hur mycket han motionerar? Jag hoppas att han motionerar sig in på topp 5 i SM.

Dags för damerna:

  1. Isabellah Andersson – Ja det var dagens lättaste tips. Hon ska kunna jogga hem SM-tecknet och det lär hon göra om hon fullföljer.
  2. Annelie Johansson – Sverigetrea tidsmässigt förra året och även om det är ganska jämnt bakom henne tror jag hon fixar silvret.
  3. Therese Nordström – Bättre men äldre personbästa än Annelie, blir det brons för Ullevitjejen?
  4. Josephine Ambjörnsson – 2.50 på SM förra året och kan hon höja sig ett snäpp utmanar hon om medaljerna.
  5. Tove Langseth – Har inte riktigt höjt sig från förra året. Än. Jag hoppas att den här genomsympatiska tjejen gör det på lördag!

Som vanligt finns det lite hjärta med i mina tips och jag har som sagt inte riktigt gjort det gedigna bakgrundsarbetet i tipset men det är roligare att tippa än att inte tippa.

DSC00683

Ha det,

Mackan

Lidingötipset slog in

Vi kan väl konstatera att jag hade sämre koll än väntat på damsidan men på herrsidan blev det precis som jag hade spått. Laser var bäste svensk före David Nilsson och det var det roligaste tips jag fått in i hela mitt liv. Han prickade dessutom den tid jag trodde på.  Satan i gatan vad kul att han fick till det och jag tror aldrig jag blivit så glad över någon annans idrottsprestation. Ja det skulle vara när Bajen tog SM-guld förstås. Det här trodde jag dock mer på.

Vissa branschtidningar nämnde inte ens Lars bland favoriterna och det förvånar mig faktiskt med den utveckling han haft de senaste åren. Om jag inte missminner mig var han sjätte bästa svensk redan för ett par år sen och sen dess har han gått framåt rejält. Lägg därtill att han och Olle W har tränat hur många hårda pass som helst i spåren. Nej, jag är inte förvånad men djävligt glad. GRATTIS LASER! 

Det här var det roligaste Lidingölopp jag sett hittills och mycket behagligare än att själv springa i satansspåret.

LaserLL

Ha det,

Mackan

Lidingöloppet

På lördag är det dags för ett av våra klassiska lopp. Horder av löpare drar till Suffer Island för att testa dom utmanande spåren. Jag blir lika fascinerad varje gång jag är där och tittar över hur mycket folk det är. Jag blir inte fullt lika fascinerad när jag tittar i startlistorna och letar svenska topplöpare. Det är rätt tunt. Okej, jag erkänner att jag bara har tittat på tremilen men LL är tremilen för mig. Sen får damerna ha vilken huvudklass dom vill. I min värld skulle dom också ha tremilen som huvudklass.

Varför springer inte fler topplöpare LL? Min gissning är att arrangören inte är särskilt intresserad av att få dit toppen. Dom har inget att vinna på det eftersom intresset redan finns där. Folk pyntar ändå sina anmälningsavgifter och ska man locka löpare från konkurrerande arrangemang kostar det pengar. Förlorarna är vi som åker dit för att titta och får se ett imponerande motionsarrangemang men en klen tävling. Jag vill se både och! Men visst ska jag dit och titta och ska jag dit och titta måste jag givetvis tippa.

De fyra kenyanerna är favoriter men bakom dom finns några löpare tävlande för svenska klubbar som är högintressanta att titta på. Musael Temesghen, David Nilsson och Lars Södergård är de tre som bör göra upp om att bli bäste svenska löpare nu när Musse kastat in handduken.  Musael har högst maxkapacitet på kortare distanser men kan han disponera sitt första Lidingölopp rätt? David är en grym utförslöpare och har tidigare visat hur bra han kan springa banan men kan vara sliten efter helgens Oslo Halvmaraton. Lars är väldigt formstark och kan varenda liten knix av banan efter att ha bott ute på Bosön i flera år.

Jag tippar att Musael går ut för hårt och att kampen står mellan David och Lars. Den kampen kommer att avgöras under andra halvan där David nog kommer att få betala för halvmaran. Tror jag. Men om Musael behärskar banan redan på första försöket kommer grabbarna grus få det jobbigt.

Edit: Anders Kleist påpekade för mig att Musael faktiskt var med och krigade förra året. Miss av mig!

Damsidan då? Jag kan inte se någon i startlistan som kan utmana finska Sandra Eriksson. För att komma undan svensktipset tänker jag räkna henne som svensk trots att hon inte tävlar för svensk klubb. Hon bor trots allt i sjöstan.

DSC_0122

Ha det,

Mackan