Maratonstatistik 2018

Nu verkar alla resultat för 2018 vara inne i rullorna och är dom inte det så summerar jag det som är inne. Hur de enskilda resultaten ser ut går naturligtvis att hitta på www.sapiens.se. Här tänkte jag summera upp det hela och jag tänkte inte dra några slutsatser annat än att det lätt blir lite färre när Stockholm är varmt. Vi börjar med damerna.

Damstatistik 2018 för de som gått under 3:20

  • Antal totalt: 98 stycken (att jämföra med 134 stycken 2017)
  • K35: 18 st
  • K40: 16 st
  • K45: 6 st
  • K50: 1 st
  • K55: 1 st

Herrstatistik 2018 för de som gått under 2:50

  • Antal totalt: 140 stycken (att jämföra med 177 stycken 2017)
  • M35: 47 st
  • M40: 25 st
  • M45: 9 st
  • M50: 3 st
  • M55: 2 st

Topp tre lopp där snabbaste tid är gjord utanför Stockholm Marathon

  1. Valencia Marathon: 27 st
  2. Berlin Marathon: 25 st
  3. Frankfurt Marathon: 19 st

Topp tre klubbar som producerat löpare på listan

  • Fredrikshof FIF: 9 st
  • Hässelby SK: 9 st
  • Spårvägens FK: 9st

Ja det var allt för 2018, som när det gäller toppresultat verkligen var damernas år, om man ska titta på något jämförbart. Hela sex stycken löpare sprang under de 2:40 som krävdes i snitt för lagstart under årets EM i friidrott. Herrarnas snittgräns var där satt till 2:20 och det var bara en enda man som fixade en tid under den gränsen. När det gäller bredden, som jag som vanligt ändå har lite snällare för damerna med en halvtimmes påslag jämfört med de 20 minuter som gällde för EM-kval så är det som vanligt herrarna som regerar. Det ska bli intressant att se om våra duktiga topptjejer inspirerar bredden också framöver.

Tack för detta år,

Mackan


Annonser

Löparna, loppen och Listan!

Efter lite tjatande från andra löpare har jag nyligen (förhoppningsvis) slutfört maratonstatistiken för 2017. Den del av statistiken jag pysslar med som listar alla herrlöpare under 2:50 och damer under 3:20. Det blev rätt digra listor förra året också med över 300 löpare som slog sig in.

Herrarna var fler och det slutade 177-134 när året var över jämfört med 158-124 förra året så det var helt klart herrarna som ökade sin närvaro även om varken herrar eller damer nådde upp till 2015 års nivåer.

Loppen då? Ja det var som vanligt Stockholm Marathon som var överlägset med totalt 125 löpare under gränserna och efter det följde Berlin med totalt 30 löpare och Frankfurt med 17 stycken under respektive gräns.

I klubbtoppen topp tre saknas elitklubbar som Hässelby SK, Hälle IF och Spårvägen helt. I stället var det på herrsidan IF Linnéa, FK Studenterna, Örebro AIK och Terrible Tuesdays TC som delade på förstaplatsen med sex löpare vardera. På damsidan vann Örebro AIK med fem löpare och IF Linnéa och SOK Knallen delade andraplatsen med fyra löpare var. Totalt vann alltså Örebro AIK med hela 11 löpare under gränserna strax före IF Linnéa.

Med det tackar jag för maratonåret 2017 och blickar framåt mot ett 2018 som redan börjat riktigt bra på damsidan!

2017-10-27 08.36.10

Ha det,

Mackan

Statistikslutspurt

Jag erkänner, jag har inte skött marastatistiken särskilt bra nu i höst heller. Fick ett litet sting av dåligt samvete när Stefan från Solvikingarna skickade in den statistikpåverkande sammanställningen från Göteborg Marathon och när jag ändå låg i soffan tog jag tag i det.

Många månader – många lopp – många resultat.

Oj vad fort det skulle gå om alla arrangörer gjorde som Stefan gjorde och mailade in resultaten på det sättet men nu är inte alla lika hyggliga så det tog sin lilla tid. Nu är jag dock lite klar för stunden. Jag säger lite klar för det är alltid något som missats eller något jag helt enkelt råkat stansa in fel. Som tur är har jag mina läsare som snabbt påpekar fel dom hittar och det är guld värt. Det tog inte mer än några minuter från publicering förrän jag fick in den första missen! Att korra det man själv petat in är halvknepigt och mina automatiserade kvalitetstester fångar bara vissa saker så jag hoppas verkligen att folk fortsätter att påpeka felaktigheter.

Några tidiga reflektioner då? Ja det ser ut som att herrarna backar rätt rejält resultatmässigt i år. Med knappt två månader kvar av året och med bara en enda potentiellt stort bidragande mara saknas det 67 gubbar för att komma upp i förra årets antal under 2:50. Jag gissar på att det kanske trillar in 35-40 resultat till så det blir en kraftig minskning. På damsidan ser det betydligt bättre ut med 24 saknade tjejer och det är nog ungefär lika många som trillade in på slutet av förra året. Den som lever får se.

Hursomhelst, fortsätt komma med korrigeringar så blir det bästa möjliga kvalitet på listorna som ni som vanligt hittar på www.sapiens.se

marastat

Ha det,

Mackan – som fortfarande inte kan springa

Alla springer milen under 45′!

Nyligen har det genomfört en liten undersökning om hur mycket träning, BMI och ålder påverkar miltiderna för att kunna skapa en formel. Det är förvisso en helt ovetenskaplig undersökning och den formel det resulterade i fann jag helt ointressant. Men, den visade på något som var betydligt mer intressant, och av mig helt förväntat. Massor av löpare bidrog med sina svar och nästan alla sprang under 45 minuter på milen och en väldigt stor andel var dessutom under 40 minuter. Så brukar det inte direkt se ut på motionsloppen. Men ber man löpare delge sina tider offentligt så är det halvsnabba löpare som dras till det som flugorna till socker. Man får alltså ett statistiskt underlag som kommer ur en jädrigt snäv grupp.

Det är intressant.

Det är intressant eftersom det är nog rimligt att anta att det ofta är de som redan har förutsättningar som överhuvudtaget satsar lite mer på löpning. Så en rimlig hypotes är att urvalet kommer ur en population som har talang för det dom gör och därifrån skapar man en formel.  Dom som inte svarar lika bra på träningen svarar inte på en sån här enkät och bidrar inte till formeln. Dom som lägger ner löpningen för att dom inte har förutsättningar vet inte ens om att sån här enkät finns och bryr sig inte och bidrar därmed inte till formeln. Formeln tog heller inte hänsyn till om man tränar annat eller hur man tränar. Jag tror att alla kan vara överens om att det finns annat som bidrar till milresultaten än sprungna kilometer.

Jag älskar formler men blir galen när dom blir sanning och ju mer avancerade dom ser ut desto mer verkar folk ta dom för sanning och det glöms lätt bort hur knasigt dom togs fram. Därför var det extra intressant att ha full insyn i hur just den här togs fram och se hur merparten var betydligt kvickare än vad merparten är på t.ex. Midnattsloppet. För att ta årets upplaga av ML Stockholm så sprang ca 1 700 av drygt 16 000 män under 45 minuter.

Nej, man ska passa sig för att ta formler för sanningar men jag förstår lockelsen att sätta in sin bristfälliga träning, ökade ålder eller annat kön i en kompenserande formel och konstatera hur snabb man egentligen skulle varit. Om man nu hade varit en 25-årig man som tuggade 16 mil i veckan. Sen att det inte är samma urval av satsande 55-åringar eller afrikanska kvinnor glömmer man snabbt bort. När det är jämförbara statistiska urval tänker jag börja tro på formlerna även om jag inte tänker använda dom. Det intressanta för mig är vad jag gör och inte vad jag skulle göra om en massa om fanns som jag inte kan påverka. Jag har en rätt bra känsla för hur just jag reagerar på träning eller hur mina resultat påverkas av vikten. Sen är det upp till mig att prioritera.

Det jag älskar med löpning är att i dess mest renodlade form så tar inte det jagande lejonet hänsyn till om du är ung, gammal, tränar eller slappar. Dom kvickaste fötterna är först i säkerhet utan hänsyn tagen till formler. Och jag är rätt säker på att med ett långdistanslejon som håller 4:30/km i hälarna så springer nog betydligt fler under 45 minuter på milen än annars.

2015-08-11 10.14.04Ha det,

Mackan

Maratonåret 2014 – svenskt statistikperspektiv

2014 blev det bästa året på länge i någon sorts toppbreddperspektiv. Listan är nu klar för tionde gången i rad och det börjar bli dags att summera och det är en rolig summering. Inte mindre än 191 svenska män klarade 2:50 och det ska jämföras med bottennoteringen 79 under 2007. Den näst bästa noteringen är för övrigt 168 från 2013.

123 tjejer fixade att masa sig under 3:20 förra året jämfört med 108 under 2013. En bra ökning där med alltså men glappet mot antalet killar på listan har alltså ökat något.

Annars då? Mest representerade klubbar är på damsidan:
1 Hässelby SK 8
2 FK Studenterna 6
IF Linnéa 6
4 Simlångsdalens IF 3
KFUM Örebro 3
Solvikingarna 3

Och på herrsidan:
1 FK Studenterna 11
2 IK Akele 9
Hässelby SK 9
4 Rånäs 4H 7
5 Fredrikshofs FIF 6

Inte särskilt förvånande att en stor breddklubb som Studenterna och ett satsande Hässelby har flest löpare totalt men att lilla Simlångsdalens IF kommer in med tre löpare på damsidan är häftigt. Man kan väl lugnt säga att Akele också levererar trots den stora konkurrensen i Linkeboda om dom lokala talangerna.

Var springer flest snabbt då? Med överlägset flest svenskar på startlinjen är det som vanligt Stockholm Marathon som leder.

Herrar:
1 Stockholm 70
2 Frankfurt, GER 17
3 Berlin, GER 14
4 Rotterdam, NED 7
Mariestad 7

Damer:
1 Stockholm 58
2 Frankfurt, GER 9
3 Stockholm Vintermaraton 5
Berlin, GER 5
5 Chicago, USA 4
Helsingborg 4
New York, USA 4

Totalt:
1 Stockholm 128
2 Frankfurt, GER 26
3 Berlin, GER 19

Utöver detta har jag ju lite veteranstatistik på mina sidor men den orkar jag inte sammanfatta här utan konstaterar bara att det finns en del snabba gubbar som lubbar och tantar som rantar.

Snabbast då? Det var bara Musse som tog sig under 2:20 med sina 2:19:29 och på damsidan var det som vanligt Isabellah med sina 2:32:28. Med det tror jag att jag nöjer mig med maratonåret 2014 och ser fram mot ett än bättre 2015 ur alla perspektiv, inte minst mitt eget. Alla resultat och namn hittas självklart på www.sapiens.se

Kungen

Ha det,

Mackan

Bra skitvecka

Förra veckan går inte till historien som någon av mina bättre träningsveckor men jag hann med en del annat bra. Den startade fint trots djävulsblåst och en köldeffekt på -273 grader. Passen rullade på som planerat men jag misstänker att ett trevligt möte i måndags var det som sen satte käppar i hjulet. Dagisbarn kan vara roliga och var det nu också men jag har en känsla av att jag inte riktigt är van vid det som dom kanske är immuna från. Mycket riktigt började jag känna av en lätt förkylning några dagar senare och jag har varit lite väl seg i kroppen och varken luftrör eller bihålor har känt att det är någon bra idé att ge sig ut och springa. Däremot har jag kunnat fira Baddaren vid två tillfällen. I onsdags var vi ute och åt kanonbra Libanesisk mat och i fredags hade vi firande med tema från Lappland. Det var gravad renfilé, älggryta och något gott med hjortron som avslutning. Mycket trevligt och gott. Den här veckan lär det enda firandet bli eventuella medaljer i OS och IVSM. Nej, jag ska själv inte tävla i någon av tävlingarna men det finns ju andra svenskar i den första och några superveteraner jag känner/tränar som ger sig in i hetluften i den andra. Det ska bli väldigt spännande att se hur det går.

Nu tror jag i alla fall att jag är redo för att springa igen och det kan behövas om jag ska komma in på Listan i år. Nu är den igång. Den är inte lång men den är igång. Noterbart är att alla tjejer i statistiken är under tre timmar. Bra där. Ett extra grattis till Karima som sprängde den gränsen för första gången. Bilden har jag snott från hennes blogg och jag misstänker att hon inte har något att invända mot det.

Karima

Ha det,

Mackan

Dessa fantastiska sanningar

Igår läste jag något som fick mig att tappa hakan fullständigt. Jag tappade hakan så till den milda grad att jag orkade inte ens argumentera och det är inte vanligt. Jag fick känslan av att det skulle vara som att argumentera med dom där tomtarna som förnekar förintelsen. Men eftersom det jag läste går så stick i stäv mot det jag förespråkar om att hitta det som är bäst för dig som individ väljer jag att bemöta det i min blogg i stället.

Om det är någon som säger att ”det beror på person” eller ”det är olika från individ till individ” så återspeglar det just det bakomliggande synsättet, som är förhärskande i dagens samhälle – individualismen. Faktum är att vi alla är exakt likadana, Eukaryoter, Djur, Däggdjur, Primater, Haplorrhini. Vi människor svarar alla exakt likadant på samma typ av stimulans.

Ja, så stod det. Om det är det något som idrottsforskningen är överens om är det att det finns just variationer i hur vi svarar på olika stimuli. Det behöver inte vara stora variationer och det kan fortfarande vara så att den absoluta majoriteten svarar väldigt lika på vissa saker. Men att säga att alla svarar exakt likadant är så helt uppåt väggarna. Det förutsätter att alla är identiska. Inte en variation i muskelfibrer, lungvolym, hormonnivåer eller annan kroppskomposition. Ja, ni fattar poängen. Jag hoppas att människan som skrev det är ute och trollar rejält men jag är rädd för att det inte är så.

Idrottsforskning om vad som funkar och inte funkar är en utmärkt utgångspunkt för alla individer och absolut när man tränar grupper. Men när man har kommit en bit på vägen blir det till att lura ut om man är en fin representant för medelvärdet eller om man inte passar in. Även om du inte passar in på ett sätt kan du passa finfint in på ett annat sätt. Det är det som gör det så roligt att jobba med just människor. Att hitta det som funkar bra för just den individen. Om alla svarade exakt likadant på samma typ av stimuli vore det inte alls lika spännande. Däremot svarar de flesta på det grundläggande att du blir bra på det du tränar. Och när det handlar om just löpning springer de flesta mindre än vad dom skulle kunna för att nå sin fulla potential. Men de som är intresserade av att nå sin fulla potential är nog mentala utliggare. Vi andra nöjer oss med att bli lagom snabba eller uthålliga efter hur mycket tid och ansträngning vi är beredda på att lägga på vårt intresse.

Vill man läsa något lättläst men ändå lite mer djuplodande om det här än det jag just skrivet så läs gärna det här från Science of Running.

Och vill man läsa 332 sidor till om vad jag tycker så finns ju alltid min bok. Jag försöker genomgående använda ordet kan och inte ska när jag skriver om hur man kan hitta sin egen väg framåt. För jag tror att vi alla är individer med våra egna styrkor och svagheter. Inte kloner.

SkuggadBok

Ha det,

Mackan