Löparna, loppen och Listan!

Efter lite tjatande från andra löpare har jag nyligen (förhoppningsvis) slutfört maratonstatistiken för 2017. Den del av statistiken jag pysslar med som listar alla herrlöpare under 2:50 och damer under 3:20. Det blev rätt digra listor förra året också med över 300 löpare som slog sig in.

Herrarna var fler och det slutade 177-134 när året var över jämfört med 158-124 förra året så det var helt klart herrarna som ökade sin närvaro även om varken herrar eller damer nådde upp till 2015 års nivåer.

Loppen då? Ja det var som vanligt Stockholm Marathon som var överlägset med totalt 125 löpare under gränserna och efter det följde Berlin med totalt 30 löpare och Frankfurt med 17 stycken under respektive gräns.

I klubbtoppen topp tre saknas elitklubbar som Hässelby SK, Hälle IF och Spårvägen helt. I stället var det på herrsidan IF Linnéa, FK Studenterna, Örebro AIK och Terrible Tuesdays TC som delade på förstaplatsen med sex löpare vardera. På damsidan vann Örebro AIK med fem löpare och IF Linnéa och SOK Knallen delade andraplatsen med fyra löpare var. Totalt vann alltså Örebro AIK med hela 11 löpare under gränserna strax före IF Linnéa.

Med det tackar jag för maratonåret 2017 och blickar framåt mot ett 2018 som redan börjat riktigt bra på damsidan!

2017-10-27 08.36.10

Ha det,

Mackan

Annonser

Jag skrattar inte alltid ihjäl mig

Ibland får jag uppfattningen att många tror att vi som tränar mycket alltid sticker ut med ett stort leende på läpparna. Jag kan avslöja att så är det inte. Alla pass är inte roliga men att uppnå det jag strävar efter är däremot roligt. Summan av kardemumman så att säga. Och för att nå mina mål kan jag inte bara göra det jag känner för hela tiden. Vad jag däremot kan göra är att försöka göra det jag inte känner för lite roligare. Det kan vara genom att sätta tydliga mål så att jag motiverar mig att springa den där andra halvan av intervallpasset eller som gör att jag inte genar hemåt på slutet av långpasset. För ibland är det en jädra plåga av olika orsaker. Men för mig är belöningen värd den plågan med råge. För andra kanske inte belöningen är värd insatsen och då kan jag för mitt liv inte se någon anledning till att göra det som är obehagligt eller tråkigt.

Vad jag däremot alltid försöker att göra är att hitta den där mixen som gör att jag minimerar sånt jag inte gillar. Inte genom att minimera aktiviteten utan genom att maximera gillandet. För långpass försöker jag hitta roliga rundor som jag trivs på och köra dom på det sätt jag känner för dagen. För intervallpassen försöker jag att variera plats, längd och intensitet till det som passar mig bäst eller så springer jag fartlek i stället. Att leka sig fram till resultat kan aldrig vara fel.

Nog om det. Jag vet att det finns en hel del som väntat på marastatistiken och nu är det nära. Allt fram till helgen finns nu samlat i en textfil och jag ska starta att knappa in det under eftermiddagen. Under tiden kan ni titta på den skojiga seriestrippen.

Ha det,

Mackan