Tillfällig butiksöppning

Efter två långhelger kände jag att det var dags att öppna butiken igen. Jag har antingen varit bortrest eller så har jag haft fullt upp med att komma ikapp från förra resan eller preppa nästa resa. Ja och så är det allt det där med att vara husägare och vår. Följaktligen har jag haft bokbutikerna mer eller mindre stängda ett tag nu och det har varit väldigt skönt. Även om det är kul att sälja böcker är det inte alltid jätteroligt att sätta sig och packa och fakturera på kvällen efter en lång arbetsdag. Nu känner jag i alla fall att energin är tillbaka och nu går det att beställa både på www.sapiens.se (lägre pris och snabbare leverans) och hos näthandlarna. Jag räknar kallt med att ha det öppet i drygt tre veckor innan jag stänger igen för längre semester så vill ni fixa semesterlektyren, gör det snarast.

Och apropå att komma ikapp så har jag inte heller hunnit med mina maratonlistor sen i mars men nu har jag petat in alla resultat jag hittat. Kanske är det fel någonstans eller det saknas något, hjälp mig gärna där! Dom hittas självklart också på www.sapiens.se.

Nu ska det firas nationaldag genom att olja altan och springa intervaller!

2017-04-08 16.57.18

Ha det,

Mackan

Annonser

Ambivalent bokförsäljning

I förmiddags var jag in och levererade två kartongen böcker till Runners´ Store och det var med blandande känslor jag lämnade över dom till alltid lika trevliga Johan. Jag förklarade att när det kommer till Löpträning mitt i livet så var det garanterat sista gången jag levererade, högst troligt gäller det Intervallguiden också. För lagret börjar sina kraftigt och jag planerar inte att trycka några fler upplagor. Samtidigt som det är lika roligt varje gång jag säljer en bok så tar det tid och jag har ju ett jobb till. Så, nej det blir inga fler upplagor. För mycket jobb i förhållande till hur mycket pengar det blir kvar efter att min andra arbetsgivare fått sitt. Dygnet har bara så många timmar och det kommer att vara vemodigt och skönt på samma gång när jag inte kan skicka ut några fler böcker.

Det bästa vore väl om jag kunde sälja någon bok då och då. Helst när jag har gott om tid. För det är trevligt och jag sprider gärna ut försäljningen över lagom lång tid. Vidare kan jag väl konstatera att det är jädrigt najs att jag inte behöver dumpa ut böcker på någon bokrea som jag ser att många av mina kollegor fått göra!

Johan frågade mig förresten om jag inte jobbar på någon ny bok och svaret är nej. Det vore vansinnigt kul men jag tänker inte kombinera det med vanlig anställning utan det får i så fall bli när jag gått i pension. Eller om jag får något ryck och inte kan motstå frestelsen att skriva på heltid igen. Den som lever får se!

dabooks

Ha det,

Mackan

Jo jag lever

Det har varit tyst här ett tag och det beror på att det är en löparblogg och jag har inte sprungit. Så för att göra en lång historia lång:

För nästan tre veckor sedan kände jag mig oroväckande stel i högervaden efter mitt första fartpass sen i början av oktober. Fick massage redan på kvällen och efter det kändes det riktigt bra på kvällen. Men jag säkerhetsvilade dagen efter och kände mig trygg med att faran var över. Efterföljande dag sprang jag lätt men då fick jag känning ett par kilometer innan jag var framme. Inte så farligt men ändå mer än vad jag hade önskat. Framförallt kändes det efter passet. Jag småmasserade lite på den själv men bokade in naprapattid på fredag morgon och tur var väl det för på kvällen när jag skulle lägga mig krampade jag ihop i hela högra delen av ländryggen. Fukk. Min supernaprapat Martin hittade en dum låsning i just den delen av ryggen och nålade vaden. Mina misstankar var just att det var något från ryggen som var grundorsaken till allt. Jag promenerade därifrån vid gott mod men jag hade ändå känningarna kvar lite lätt i flera dagar och vågade inte springa. Det kändes rätt punktaktigt i nedre delen av vaden (det hade varit bättre med punkaktigt) men jag var trycköm  långt högre upp.

Efter hela fem dagar av vila så vågade jag prova. Försiktigt. Och det kändes ju riktigt bra. I sex kilometer. Sen började det dra hela vägen upp mot röven/ryggen. Stretchade och joggade vidare och när jag var nästan framme vid jobbet var jag helt övertygad om jag lätt skulle kunna jogga hemåt på kvällen också. Men musklerna kallnade och det var då jag insåg att skiten hade träffat fläkten.

Jag kunde knappt gå på benet, FUBAR.

Det gjorde genuint skitont. Precis som om det var en bristning. Problemet var att det var lite för diffust och alldeles för spridd smärta. Kändes på ett sätt när jag belastade men på ett helt annat vid palpatation. Och den kom inte plötsligt. Men det kan ändå vara bristning och jag har valt att betrakta det som en sån även om ingen annan tror det. För att betrakta det som något annat hade jag velat att någon var helt säker och som ni vet är det väldigt svårt att vara säker på diffusa grejer utan en riktigt grundlig undersökning och det känns som lite overkill när det ändå handlar om liknande rehab av en gammal gubbe. Och jag har ju själv skrivit i Löpträning mitt i livet om rehab av bristningar i vaden och till och med fått ordentligt beröm av läkare för det jag skrivit om idrottsskador. Så här skrev jag i boken och även om jag kan anses vara bagarens barn (eller kanske snarare bagaren) så har jag varit rätt bra på att följa mina egna råd:

■Fotsträckningar med gummiband. Samma övning som beskrivs under benhinneinflammation. Börja med 3×10 och jobba dig upp mot 3×20  och gör detta dagligen.
■Tåhävningar. Gör inte detta förrän det känns lugnt att göra 3×20 fotsträckningar
och börja med båda fötterna på plant underlag. När du klarar av 3×20 tåhävningar smärtfritt på båda benen kan du börja göra dem på ena benet. Fixar du 3×20 på ett ben utan smärta är det okej att börja springa igen. Försiktigt.
■Excentriska tåhävningar. Som beskrivs i delen om hälseneinflammation. Övergå till att göra dessa när du kan springa igen. Varannan dag och 3×20 på vardera ben.

Så, jag har vilat. Jag har gradvis lagt på mer belastning i form av styrka och rörlighet och det här känts bättre dag för dag. Nu har det inte varit tryckömt på ett tag och jag kan göra mina övningar utan smärta så i morse kände jag mig rätt säker på att våga prova den första löpturen. Den här gången gick jag in med inställningen att det har varit en bristning och valde att springa en kort slinga för att lätt kunna avbryta vid minsta känning och med tanken att jag skulle testa max 15 minuter. Det blev minsta känning och jag avbröt efter åtta minuter för jag vill veta vad minsta känning i nuläget betyder EFTER passet. Och det känns nog okej. Inget verkar ha gått sönder igen och nästa gång vågar jag nog prova lite längre och jag gläds åt att jag var kliniskt fri från känningar i nästan åtta minuter. Som bonus hittade jag en jädrigt bra intervallrunda.

Just ja, sa jag att samma dag som det small till så kom mina nya terrängskor med posten. Satan vad jag lidit av att se dom på köksgolvet i elva dagar. Nu fick dom leka i åtta minuter.

2016-12-10-10-13-35

Ha det,

Mackan

Semesterläsningen!

Semester innebär läsning och tiden före semester innebär varje år att det rasslar till lite extra i beställningslådan här på Sapiens.se. I år inget undantag. Det är roligt att sälja böcker men det ger lite extrajobb och i år tänkte jag, precis som förra året ha semesterstängt helt och hållet. Anledningen till att jag skriver det här inlägget är för att berätta att nu är det verkligen sista chansen att beställa böcker innan jag stänger för sommaren! Bokhandeln stängde jag som tur var för redan i går men det hann uppenbarligen in en order innan jag fimpade så den får jag ta hand om. Egentligen hade jag tänkte stänga på Sapiens.se i går också men inser att eftersom jag redan har ett par ordrar som jag inte hunnit skicka iväg kan jag ha öppet till lördag kväll. Då kan jag packa och bokföra allt på samma gång.

Så jag håller öppet i ett dygn till från och med nu så passa på om det är någon som vill ha ett ex av Löpträning mitt i livet eller Intervallguiden med sig på sommarens träningsläger. Ja, det som många väljer att kalla semester men ärligt talat så finns det aldrig så gott om tid att träna som nu. Man hinner till och med ligga och välja ut det perfekta intervallpasset för dagen i lugn och ro. Givetvis är sommaren också ett perfekt tillfälle att köra intervallpasset på kolstybb någonstans i vårat avlånga land. Det mina vänner, det är löpkänsla på riktigt!

FramsidaWebSmall

Glad sommar,

Mackan

Prehabteve

Nästan alla behöver göra det och motviljan till att sköta aktiviteten verkar vara fullkomligt monumental. Jag snackar om prehab. Ni vet det där ni inte riktigt sköter som ni ska? Varför är det då så svårt att få till det? Ja jag vet inte men vissa saker är som gjorda för att prokrastinera. Dvs, skjuta upp till framtiden. Det är egentligen inte särskilt ansträngande och det tar faktiskt inte så lång tid så varför blir det inte av. Jag frågade en vän i dag varför han inte sköter sin rehab/prehab och svaret blev att det är så lätt att bara fastna i soffan framför teven. Jag känner så väl igen det och jag känner dessutom mig själv så jag har mina knep. Finns dessutom inte grejerna jag behöver för mina övningar framme så blir motståndet för stort.

Därför ligger alltid yogamattan, stora bollen, yogabandet, foamrollern med mera framme på vardagsrumsgolvet och då är den första delen av motståndet borta. Inget som någon heminredningsexpert skulle rekommendera men nu är det jag som bor här. Del två är att ha något göra medan jag leker med grejerna och då kommer teven in i bilden. Om jag har något att titta på som är intressant nog för att jag ska vilja se det men inte intressant nog för att jag ska vilja följa det noggrant. Så vad är bra prehabteve som passar min smak?

  1. Först på listan kommer lagom intressant sport. Det kan i princip vara vadsomhelst men det bästa av allt är fotboll. Matcher som jag vill följa men som jag inte kan motivera mig till att följa om jag inte har någon mer anledning än att det är typ rätt intressant. Egentligen alla matcher som inte har med Bajen eller Spurs att göra för då måste koncentrationen vara högre än prehab tillåter.
  2. Discovery Channel och liknande. Nu är mycket så ointressant att det inte ens motiverar prehabtittande men Dödlig Fångst, Ax Men eller Gold Rush funkar utmärkt till prehab. Ax Men har dessutom den goda smaken att för närvarande gå på optimal prehabtid dvs mellan 20-21 på vardagar. Då hinner jag varva ner lite med en god bok efter genomförd prehab.
  3. Nyhetssändningar. Om sanningen ska fram är alla nyheter inte lika intressanta och en nyhetshalvtimme räcker till rätt många övningar.

Ja det var mina fem cent om prehab. Det viktigaste är trots allt inte att hitta dom optimala övningarna utan att genomföra något överhuvudtaget. Saknar du övningar kan du alltid tjuvtitta lite i Löpträning mitt i livet. Jag fick ett kort och jättefint meddelande av en människa jag aldrig träffat häromdagen och kan inte låta bli att dela med mig av det! ad

Sjukt bra! Extremt sönderlästa!

dabooks

Ha det,

Mackan

Bokambivalensen

Nu närmar sig julen med stormsteg och jag borde sätta mig och packa dagens beställningar av böcker nu på stört. Det är kul att sälja böcker men suget att sätta sig och packa och fakturera är begränsat efter den vanliga arbetsdagen, det måste jag erkänna. Så halva jag vill sälja en flock under julhandeln och den andra halvan vill sjunka ner i soffvärmen dom här mörka kvällarna. Halva jag vill sälja slut det lager jag har och den andra halvan skulle nog tycka att det vore rätt trevligt om jag kunde ägna mig åt lite ströförsäljning under en väldigt lång tid. Halva jag vill att alla ska läsa böckerna så fort som möjligt och den andra halvan tycker att dom kan gärna vänta tills våren kommer.

Ja så ser min bokambivalens ut för tillfället och jag får väl helt enkelt se till att dedikera ett par kvällar i veckan och någon dag på helgen de närmaste tre veckorna. För helst av allt vill jag nog ändå ha en julrusch. Jag märker ju att många uppskattar böckerna och jag sprang och tänkte på det häromdagen. Det är väldigt roligt när okända människor stoppar en för att hälsa och tacka även om det fortfarande känns lite overkligt. Så det är bara att julhandla så gott ni kan, men jag får svårt att hinna med några specialare med A-post i år utan ni får vara ute i god tid! Och ni som inte vill läsa om löpning får se till att springa lite extra i stället, gör ni det hinner jag också springa lite mer. 🙂

DaBooks

Ha det,

Mackan

Min fantastiska mamma

Häromveckan hörde mamma av sig och hade en undran om sin träning.

– Jag har sprungit fem mil den här veckan, ska jag vila i dag?

– Känns det bra så spring en sväng svarade jag!

Fem mil i veckan, det är det inte många motionärer som mäktar med. Nu i helgen hade hon visst trasslat bort sig lite under löprundan och milpasset blev hastigt och lustigt 15 km. Det är ett långpass som heter duga för de flesta människor i det här landet. Det kan jämföras med gymnasieleverna jag föreläste för som tyckte att en runda runt Årstaviken var overkligt långt med sina 7,5 km. Gymnasielever på ett program inriktat mot friskvård och personlig träning. Min mamma fyller 69 år i sommar och hon springer alltså det dubbla. Det går inte fort men det är anpassat efter hennes förmåga och det är den förmågan vi alla ska jobba efter. Ja, inte hennes utan vår egen.

Det häftigaste av allt är att när hon var 35 bast hade hon aldrig fixat att springa så långt. Det var ungefär då hon insåg att det var roligare att engagera sig i min orienteringsklubb och springa själv än att sitta och vänta med en cigg i munnen på någon tävling långt ute i skogen. Halvvägs in i sitt nuvarande liv tog hon tag i den otränade kroppen och kom igång med en mer aktiv livsstil och den varar än. Det är aldrig för sent att börja.

Löpträning mitt i livet.

Det tycker jag är häftigt och jag hoppas att hon får vara hel och skadefri, då kanske det kan bli en halvmara till hösten. Fixar man 15 km på träning fixar man en halvmara på tävling, det säger jag nu! Jag har en riktig stålmamma som en av Sveriges bästa ultralöpare uttryckte det och jag kan bara hålla med.

???????????????????????????????

Ha det,

Mackan