Vampyrer i mitt garage

Man måste inte ut i skogen för att bli trött utan det går precis lika bra att bli det hemma i garaget. Jag kände mig smårosslig och att bli kall i ruskvädret kändes inte som den bästa av idéer. Tur då att det går alldeles, alldeles utmärkt att plåga sig utan att sätta fötterna utanför dörren. Det är bara att pumpa däcken, koppla upp datorn mot teven och sätta igång att trampa. Ska jag sitta på trainern vill jag dock ha någon sorts intervallupplägg så dagens pass fick bli 8×3 minuter med två minuters aktiv vila. För att få det att ta så bra som möjligt för löparmusklerna skedde det med hög kadens. Det funkade kanon men nu är jag riktigt trött i benen och det var inte alls skoj att ens gå upp för trappen här i huset. Riktigt så trött hade jag inte planerat att bli men jag antar att det var spänningen i True Blood som gjorde att farten gick upp. I den mån man kan prata om fart på en trainer. Fart eller inte – blir jag trött är det bra träning.  It hurts so good. 🙂

Det fina med att sitta i garaget är att jag sitter med en glaskupa över skallen så jag känner vädrets skiftningar och på slutet kom faktiskt solen fram, och även om det inte spelar mig någon roll tror jag att löparna som ska springa Ursviks Ultra i natt uppskattar bättre väder. Starten går nu vid midnatt och med 75 km framför sig och över 1500 höjdmeter så misstänker jag starkt att dom inte vill vara blöta redan från start. Jag ska motvilligt erkänna att jag är sugen på att i alla fall åka dit och se dom starta. Men jag är definitivt inte sugen på att springa utan hoppas på ett normalt, trevligt och hederligt långpass i morgon. Och jag tål sol.

Ha det,

Mackan

 

Annonser