Inom bloggvärlden har jag då och då läst att man ska blogga ofta, ha fina bilder och gärna interagera med läsarna. Eller ja, det sista kanske man kan skippa om man är storbloggare och läsarna interagerar med varandra. Jag får inte betalt för att blogga och jag bloggar mest för min egen skull, gillar att skriva av mig helt enkelt. Nog för att det hittar in en och annan läsare men det är inte det primära för mig utan jag gillar att skriva ner mina tankar. Ibland blir det bra och ibland blir det nonsens. Men ingen kan säga att jag måste blogga med viss frekvens eller att jag måste fylla bloggen med visst innehåll. Eller förbjuder mig att metablogga som just nu. Att jag metabloggar är för att jag läste ett inlägg igår och häpnade.
Människan menade att bloggare hos våra löpartidningar har ett visst ansvar för tidningarnas resultat och att dom bloggar för sällan! Jovisst drar en aktiv och populär blogg trafik till sajterna men vi snackar bloggare som gör det här helt frivilligt och utan ersättning. Vissa av dom bloggarnas inlägg håller riktigt hög klass och är i min värld oerhört mycket mer värda än om man sprutar ur sig nonsens trots att man inte har något att skriva om. Människan avslutar med att RW’s och SpringLFAs bloggare är:
Bloggarna lanseras med trummor och trumpeter, pompa och ståt, men efter ett eller ett par inlägg försvinner de. De mäktar inte med. De kan inte. De är bara helt värdelösa.
Det kliade i mina fingrar att svara i kommentarsfältet men i stället för att göra det påpekade jag för den i inlägget direkt utpekade bloggaren att han var utpekad och han kan svara för sig själv. Jag väljer att skriva här rent generellt.
Det fina med att blogga är att det finns inga regler, såvitt man inte skrivit på ett kontrakt och förbundit sig till att leverera något. Då får man leverera eller sluta. Har man inget skrivet så skriver man vad man vill och så ofta man vill. Gillar inte den som gett en plats på portalen det man skriver eller frekvensen på det som skrivs så lär man bli av med sin plats. Svårare än så är det inte. Du kan inte lasta problem för en tidning på människor som bidrar på frivillig basis om dom inte medvetet försöker skada tidningen och då lär dom ändå åka ut med huvudet före. Och att kalla andra för helt värdelösa tycker jag är ett direkt förkastligt beteende. Ok om det hade varit människor som han känner och det är en humoristisk jargong sinsemellan men jag hittade inget här. Bara onödigt.
Själv har jag aktivt valt att inte förbinda mig till ett dugg utan bara skriver. Om vad jag vill och när jag vill det. I dag hade jag egentligen velat skriva om vilken fantastisk form jag åker till Boston med men i stället sitter jag i soffan i pollenkoma. Men det får gå utan form och med minimala förberedelser. Det vore ju kul att komma i form igen någon gång men till dess får jag hitta inspiration i atmosfär och i gamla tider. Jag ska ändå ha så jädra kul tillsammans med käresta och vänner. Och vem vet, det kanske kommer ett och annat blogginlägg från resan trots att jag inte har något vettigt att skriva om min egen löpning. Se där, ett sista stycke som inte var metabloggande även om det garanterat bröt mot någon oskriven regel om att hålla sig till ämnet. 🙂
Peace out,
Mackan
MaraMackan 