Ännu ett ovanligt möte

I går kväll när jag var ute och cyklade tänkte jag såna där löjligt positiva tankar om att uppskatta det jag kan göra. För det gör jag verkligen. Det vore så erbarmligt trist att bli sjuk. Eller att vara i total lockdown. Det är ett par av alternativen som skulle kunna inträffa. Och i den situation vi är hinner jag ut i skogen väldigt mycket mer än vanligt.

Det var en sån bonustur som gav mig älgmötet och i morse var det dags för ännu en bonus. Förra veckan sa jag till Baddaren att jag ville ut och paddla i gryningen någon dag i hopp om att möta bäver i det vilda. Jag såg färska spår i skogen förra veckan och tänkte att det bor nog bäver i sjön även i år. Det har varit kalla morgnar så jag har inte varit så paddlingssugen men man kan ju springa tidigt.

Så, i morse när jag var ute stannade jag till och tittade när jag sprang över ån. En bra bit bort såg jag att vattnet krusades och spanade efter vad det kunde vara. Var det inte ett litet huvud? Jodå, det var det. Och det närmade sig. Jag stod helt stilla och huvudet tillhörde en bäver. Den kom närmare och närmare och simmade rakt mot mig. Det var inte förrän den var just under mig som den dök. Och sen kunde jag följa luftbubblorna en lång bit bort innan den dök upp igen och försvann.

Jag älskar såna här magiska ögonblick. Jag har aldrig någonsin tidigare mött en bäver i det vilda. Så otroligt fin och jag var uppspelt halva dagen. Känner att jag börjar bli lite bortskämd med ett möte i veckan nu utöver de vanliga rådjuren och hararna. Sånt här får man inte uppleva på löpbandet! Undrar vem jag träffar nästa vecka?

Ha det,

Mackan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s