Spamskapad återblick

Förra veckan fick jag en massa spam-kommentarer på min gamla blogg och gick in för att ta bort och stänga för kommentarer och då snubblade jag över det här. Det sista inlägg jag publicerade på min gamla blogg. Det var på Lucia 2011 och när jag läste det inlägget, som var en recension på min första bok, blev jag alldeles varm i hjärtat. Tänk att spam-botarna kan göra lite nytta! Många år har gått sen dess och jag minns tydligt hur glad jag blev när jag läste det här den gången. Så nu publicerar jag recensionen en gång till och hoppas att jag hittar det här inlägget om 10 år och återigen blir varm i hjärtat.

“Även jag har läst ut min och låtit den smälta en stund. Funderat på hur jag ska beskriva den.

Det är inte en McDonalds-bok, paketerad med glitter och glam fast på insidan hopslängd för att casha in femtionio snabba kronor på bukfylla. Det är heller inte en sjurätters på lyxkrog, med intrikata detaljer man med fnys på näsan och obekväma kläder ska ta sig igenom utan att någon upptäcker hur malplacerad man egentligen är.

Nej, det är mammas köttbullar. Inte perfekt runda och inte perfekt saltade. Istället blandade med erfarenhet, stekta i lite extra mot-bättre-vetande och serverade med en stor portion kärlek. En middag som får axlarna att sjunka, en middag man förnöjt suckar efter, en middag som man måste le åt när man tänker på.

Där Noakes är idolbilen i tonårsrummet jag egentligen aldrig ville vara, och där Fixx är den galne morfadern jag innerst inne önskar att jag skulle våga vara lika galen som. Där Daniels är matematikläraren som präglade mig för livet och där Hudson är den inspirerande can-do:ern som gjorde vad han kunde för att dra upp mig i karriären. Där är Nilsson barndomsvännen jag inte längre bor i samma stad som, honom jag kan ringa trots att månaderna gått och allt är direkt som det var förr. Han som med stor iver berättar allt om hur det går i hans tillvaro, men också vill höra hur jag har det och kan komma med kloka, förstående råd, trots att vi valt olika vägar i livet.

Förmodligen är boken inte allt för alla. Kanske predikar den för kören. Själv tävlar jag inte. Jag är inte intresserad av snabbare tider eller längre sträckor. Jag springer delvis av andra anledningar än bokens fokus, och delvis av samma. Ändå värmer glöden från den, och den berör mig. Och om den nu predikar för kören, så kommer kören att sjunga Halleluja som aldrig förr.

Mackan, du har skrivit en äkta bok. En mänsklig bok. Utan att ha träffat dig, tycker jag mig höra dig tala på sidorna. Om du satte dig för att skriva en bok du själv ville läsa, tror jag att du har lyckats. Och det är just därför att boken inte är allt för alla som jag tycker om den. Det är just därför jag lägger den åt sidan ett litet stycke mer inspirerad och ett stort stycke mer förstådd.” – Henrik Hallberg

Ha det,

Mackan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s