Coach Mackan

Det är tur att jag har två ben att stå på. Eller fyra kanske jag skulle säga? För mina egna två ben funkar inte så bra som jag vill. Ett litet snedsteg på grus i skarp kurva har gjort att Englandsresan i bästa fall kommer att bli ett kombinerat tränings- och peppläger löpmässigt. Däremot har jag börjat fuska lite mer allvarligt med coachandet och det skulle jag vilja skriva några rader om.

Jag har under en lite längre tid hjälpt en av superveteranerna på damsidan utan att göra något väsen av det alls men den tuffingen sprang bra tills oturen var framme på en klubbträning. Men inget ont som inte har något gott med sig för hon är nu väldigt proffsigt genomlyst och den uppbyggnad som sker kommer att göra underverk på sikt! Abstinensen att klura ihop träningsveckor och formtoppningar har dock funnits och efter vissa funderingar har jag tackat ja inte bara till en utan två av Sveriges duktigaste tjejer.

Här får jag erkänna att jag hade glömt hur roligt det är att följa andras framfart. Jag fick höra i veckan att jag har gett lite mer engagemang än vad jag har förbundit mig till men det är ju så kul. Och det är just det som är så viktigt. Jag vill att det ska vara kul samtidigt som man tänjer på gränser. Jädrigt knepig balansgång det där. För det är ju så för alla oss som inte kan ligga och pimpla sött te eller sova mellan passen, att det är så många faktorer som spelar in för hur vi tillgodogör oss träningen. Men man får göra sitt bästa och har vi kul på vägen så hoppas jag att ”mina” tjejer är i strålande form och kan få med sig resultat dom är nöjda med när A-tävlingarna kommer. Personligen är jag nöjd med att dom mår bra och känner att träningen ger dom något. För mig ger i alla fall coachandet något! Sen märker jag att ryktet spritt sig att jag börjat hjälpa löpare igen för jag har fått börja tacka nej till fler också. Jag har i och för sig regelbundet tackat nej tidigare också men just nu passade det att vara ”Yes-Man” och det är två löpare som jag tror att min stil passar på och där jag har något att ge. Min löparvår blir inte spännande men tränarvåren blir det!

Och som vanligt hjälper och följer jag Baddarens framfart på nära håll,  favoritadepten. Där kan jag noga övervaka att den viktiga återhämtningen sköts exemplariskt.

2018-04-07 17.56.52

Ha det,

Mackan

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s