Kontrasterna

En av de saker jag älskar mest med löpningen är kontrasterna. Snabbt, långsamt, kort, långt, sliten eller jättepigg. Det är sällan man vet hur ett pass ska arta sig innan det är genomfört. Men den här veckans kontraster handlar snarare om miljöer och mående.

Både jag och Baddaren blev nog ansatta av influensan men vi klarade av att hålla emot utan att det bröt ut på riktigt. Däremot var det helt omöjligt att genomföra tisdagens planerade fartlek. Kroppen tvärvägrade och jag joggade mig genom min runda. Kallt. Soligt. Stockholm i gryningen. Halt som attan på sina ställen och en stygg vind från norr men otroligt vackert att springa över broarna.

Dagen efter befann jag mig i Luleå när gryningen kom och lejonparten av passet genomfördes på Luleälvens och Bottenvikens is. Något så överdjävligt fint att runda stan ute på den av kommunen preppade isbanan. Mötte ett par andra som kom på spark och en springande kvinna med två hundar. Jag var på ett så otroligt gott humör att jag var tvungen att snicksnacka med henne och  leka lite med hundarna. Jag tror att man ska vara trevlig med folk. Både för sitt eget välmående och att det ger karma. Inspirationen flödade och trots att det hade snöat på natten och drivit en hel del in på banan sprang jag ut till en ö. Som jag vet har ett namn som jag inte minns. Ett skär. Där stannade jag och bara diggade innan jag sprang tillbaka till hotellet och fick en rejäl frukost.

I dag. Långpanna. Plötsligt var det vår. Inte jättevarmt när jag for in till stan för att springa men oj vad värmen steg. Shorts. Bara en enda tröja utan något under. Keps. Vantfritt. Jag såg faktiskt inte en enda annan löpare med kortbyxor men tro mig, det var varmt.

Värmen känns så tuff nu när min kropp har vant sig vid kylan.

Tio grader när passet var färdigt och kepsen var sjöblöt. Hela jag var sjöblöt. Med facit i hand skulle jag sprungit i tisha för det räckte inte att dra ner i halsen och upp i armarna. Men oj vad med folk och oj vilken njutning. Jag satte mig ner på någon bänk ett par gånger och bara lapade efterlängtad sol. Solenergi. ”Intressant” iakttagelse är att insidan av låren inte riktigt är vana vid splits i några timmar. ”Intressant” iakttagelse nummer två är att det kanske börjar bli dags för vätska på långpassen.

2018-03-25 12.46.47

Ja och så var det där med kontraster. Förra söndagen mådde jag sämre och sämre under dagen och även om det inte blev något fartpass den här veckan så mår jag just nu toppen och ser faktisk varje minut i skorna denna veckan som en ren bonus.

Ha det,

Mackan

 

Annonser

Härdning pågår

Jag har undvikit ämnet ”min egen löpning” ett tag nu och det är av en anledning. Den anledningen är det som skedde när jag var ute och sprang snabbdistans för några veckor sedan. Rätt vad det var fanns det en isfläck som jag inte noterade och det blev panikbromsning. Eller ja, när liksom hela kroppen rycker till. Det gillade inte vänster hamstring alls. Vet fortfarande inte om det krampade ihop eller om det var en lätt bristning. Är det något jag lärt mig genom åren är att bristningar chansar man inte med och det blev löpvila och sedan väldigt försiktig uppstart på löpbandet.

Jag har fått behandlingar och beröm av naprapat för att jag skött det så exemplariskt och den här veckan var det dags att göra en riktig träningsvecka. Ingen volym att tala om men jag har snabbdistansat, långintervallat i skogen och dra på trissor, även ett långpass!

Jag var inte ett dugg sugen på att halka runt i förorten och med en snabb förfrågan på Fejan fick jag ett snabbt svar från en löparfrände. Det var barmark nästan överallt, inte mycket folk ute och två plusgrader! Nästan 2½ gjorde att det blev den längsta tid jag sprungit på asfalt sedan Frankfurt i höstas och det känns riktigt bra nu efteråt. Om någon bara kan stänga av kylan så att jag kan få plågas av pollen i stället. Det må vara lite obehagligt med pollen men man slipper halka. Nu mår jag i alla fall så där löjligt bra som man mår efter långpass i trevligt sällskap. Det går ju så enkelt med sällskap på såna pass när sällskapet inte heller hetsar på med fart.

Och ja just det, i morgon ska jag podcastintervjuas i ”Maratonlabbet”. Skoj ska det bli!

2018-03-10 Baddis
Så här har vi det på våra intervaller!

Ha det,

Mackan