Etiketter

, , , , ,

Ja men då var ännu en säsong avklarad och under gårdagen markerade jag starten på en ny genom att sticka ut i skogen och samla energi och tankar. Grunden för all planering är trots allt att vilja något och då behöver tankarna samlas. Vad just jag vill på lång sikt behöver jag inte fundera så mycket på, det är att springa mig genom hela livet. Jag vill vara hel och sugen inte bara nu utan även om 25 år. Det sätter faktiskt lite ingångsvärden till vad jag prioriterar även i närtid. Ska jag vara hel måste jag var lite smart och ska jag vara sugen bör jag lägga in en hel del kul.

Vad jag tycker är kul kan variera men i hygglig närtid brukar jag veta vad som är kul träningsmässigt och det är just det som får sätta grunden för vad jag ska ägna mig åt det närmaste året. Sen kan jag fördela ”kulet” på ett sätt som stöttar olika utmaningar eller lopp jag vill göra. För jag måste fördela ”kulet” om det ska fortsätta att vara kul. Jag behöver variation över säsongen och även mellan säsonger. Skåla Opp till exempel tycker jag är väldigt kul. Men nu har jag varit där två år i rad och då får det räcka för ett tag. Däremot känns det inte som att det räcker med motbakkelöp och jag ska hitta något nytt roligt. Eller göra om Mefjellet Opp med bättre förberedelser just för den banprofilen. Då kommer det tvinga mig att springa slalombacke och det gillar jag i lagom doser. Dessutom är det nyttigt för mig. Bra sak att lägga in i planeringen.

En annan sak är att jag redan lovat min klubbkompis Kevin i Goyt Valley Striders att komma över och springa några fell races nästa år. Det är inte bara kul utan superkul. Samt ruskigt bra och varierad träning som hjälper till för ett långsiktigt hållbart löparliv. Ja det ligger alltså i planeringen och ger då en morot till den typen av specifik träning.

Vad gillar jag mer då? Jo jag gillar att springa maraton och nästa år har jag chansen att få min permanenta nummerlapp i Frankfurt. Det vill jag väldigt gärna. Jag har ju tio starter men bara nio målgångar. En målgång till och jag får välja ett startnummer som är mitt och bara mitt. Varje år. Gillar jag att träna för maraton då? Jo det gör jag om jag kan träna för det på riktigt. I år såg det lovande ut för att bli så men så hände något med ryggen i början av sommaren och det satte spår ner i baksidorna egentligen från juni och en bra bit in på hösten.

För att minimera att det händer igen måste jag bara ta tag i styrketräningen bättre. Jag  vet att det är helt nödvändigt för mig men ändå har jag slarvat med det. Visst har benen fått sitt med nötande i backar men muskelkorsetten i bålen är för klen. Vi har ett helt okej gym på jobbet men det är bara att inse att jag inte går dit. Dels känns det lite motigt att stanna kvar på jobbet efter en lång dag och det blir inte av på helgen. Jag var tidigare rätt bra på att sköta det hemma men med högre ålder har jag prioriterat rörlighetsträningen på hemmaplan. Så jag har skaffat mig ett gymkort igen. Funkar både i Solna och i Täby Centrum och jag har hunnit nyttja det några gånger. Snart kanske jag slipper träningsvärken också! Som bonus finns det ångbastu i Täby Centrum och då kanske jag kan minska ett annat problem, mina bihålor. Dom mår väldigt bra av ångbastu.

Sammanfattningsvis så behöver jag bli starkare, snabbare och få bättre snabbhetsuthållighet till nästa säsong. Uthålligheten att ta mig genom ett maratonlopp har jag bevisligen. Det ska jag göra samtidigt som jag har skoj och närmaste planen är att leka en hel del backvarv på elljusspåret tills snön kommer, komma igång med långpassen (sällskap sökes) och fortsätta det inslagna spåret med mer styrka. Just backvarv på elljusspår var det jag pysslade med redan för 39 år sedan när jag började springa i klubb och jag älskar det. Funkar den närmaste planen kan jag gå in i 2018 med en bra grund, inte som i år. Sen har jag fönstret öppet för att kanske springa en tidig vårmara om andan faller på och vi har bra träningsunderlag här i Tjockhult. Det vore bra träning för att plåga mig på riktigt under hösten. Har vi inte det tränar jag farten i skogen och kommer väl förberedd till Englandstävlingar i vår. Känns det bra och det blir ett snällt pollenår kanske det blir en bansäsong för att få upp rejäl fartkapacitet innan höstmaran.

Låter det som en plan? Det är i alla fall min lösa plan som uppenbarligen innehåller option på både det ena och andra beroende på hur kroppen svarar och vad som känns kul just då. Och att jag känner mig lika peppad om ett år som jag gör nu. Och om två år. Och om X år.

2018 – Här kommer jag!

2017-10-27 08.36.10

Ha det,

Mackan

Annonser