Etiketter

, ,

Det var lite bistert ute i dag avseende underlaget. Vissa tycker att det var lite bistert med vinden och det snöblandade möglet som som yrde omkring i luften också men va fan, det finns inga genvägar till jobbet. Jag åkte ju på en förkylningssväng förra veckan och i dag stod t/r jobbet på skissen i min skalle. Bara att bita ihop. Och jag bet ihop.

Jag bet ihop så till den milda grad att jag missade att starta klockan när jag drog hemifrån så jag fick springa i ovisshet om hur stort det högst temporära tappet av form var. Lika bra det. På något konstigt sätt känns det ändå alltid okej att springa i busväder så länge jag inte blir nedkyld och det blev jag inte. Men det var slirigt i mina mer eller mindre omönstrade skor. Höll på att säga att jag inte vet hur jag tänkte men det gör jag. Vågade inte springa långt i dubbat nu när jag är lite löpovan och tog risken med vanliga pjuck.

Well, well. Jag kom fram och när kollegorna började droppa in på jobbet blev jag idiotförklarad. 50 meter från jobbet hade en kvinna halkat så illa att ambulansen kom och när dom fick höra att jag lufsade fram i vanliga skor ifrågasattes mitt förnuft. Men jag kom fram. Hel och ren. Dock var jag nära att dra på öronen redan i första utförsbacken när jag sprang hem och insåg att det var bara att ta det ännu lite lugnare. Uppenbarligen kom jag hem och när jag höll mig från att lägga på något tryck i steget gick det helt okej. Jag lär vara lite stel i morgon fast rätt nöjd. Tänkte när jag sprang att träningen borde räknas dubbelt såna här dagar men det funkar ju inte så. Tyvärr. Lika lite som ursäkter till att inte träna funkar lika dåligt för formen oavsett hur kreativa dom är.

2015-02-13 13.15.50

Ha det,

Mackan

Annonser