Etiketter

, , ,

Det sägs att Paavo Nurmi gick på långa promenader för att bygga en bas för sin löpning. Jag har ju inte direkt förgyllt löparvärlden de senaste veckorna så jag har ägnat mig åt just promenader. Jag kan inte påstå att jag kört Nurmivarianten fullt ut med turer på 3-6 timmar men jag har gått 1-2 timmar nästan varje dag i avsaknad av löpning. För tre veckor sen skrev jag om hur jag fått löpvila och det har fortsatt. När jag nästan trodde att det var bra för två veckor sedan lyckades jag halka när vi gick till Kentkonserten och det blev en vecka till av löpvila. Kändes som en roundkick rätt i pannan när jag var så nära och dessutom i sällskap av Spårets  demontränare Alf och vi just hade diskuterat tester som jag borde göra när jag är på gång igen. Men, till slut, den här veckan har jag kompletterat mina promenader med en försiktig uppstart.

Jag testade första gången i måndags med ett pass som skulle vara max 15 minuter och baske mig om det inte funkade smärtfritt och nu har jag ”sprungit” varannan dag sedan dess och i dag kom jag upp i 30 minuter terränglöpning. Det är allt annat än lätta steg men det går framåt och det görs smärtfritt. Helt smärtfritt. Inte minsta känning. Dessutom var det något av en milstolpe i och med att jag – vad jag tror – för första gången någonsin inte började året med en vilodag. Jag tänkte att det fick vara ett tecken på att jag bryter en trend och får ett skitbra träningsår. För det behöver jag. Dessutom var vi ute och promenerade i två timmar innan jag stack ut och sprang.

Annars då? Jo jag har kastat in en rekordtidig anmälan till ett maraton. Om tio månader vill jag ha en rejäl revansch på distansen för det har ju inte gått så bra på ett tag. Förra årets start i Boston som gick inte så långt efter en genomliden svininfluensa toppat med värme och pollen var hemsk och än hemskare var det att ställa in Frankfurt p.g.a antibiotikakur som avslutning på en långvarig bihåleinflammation.

Nu tänker jag att 2017 ska bli skitbra. Efter pollensäsongen märkte jag att jag fortfarande svarar jättebra på träning. Det gäller bara att genomföra den. Att jag startade upp så här sent på året känns nästan som ett nyårslöfte även om det inte är det. Det är mitt sätt att leva och det är det jag trivs med. Ni kan inte ana hur sugen jag är på att dunka stenhårda intervaller när den tiden väl kommer! Onekligen är det fler som kommit på den tanken för bokförsäljningen har redan tagit fart och jag tänkte fara till brevlådan och leverera en del nu på stört. Jag var precis på väg att skriva att ”nu kör vi” men jag ska fortsätta med min lugna upptrappning. Sen ska jag köra så det ryker!

2017, nu spänner jag ögonen i dig och tillsammans får vi se till att leverera.

dsc_0084_b

Ha det,

Mackan

Annonser