Etiketter

, , , ,

Det var ett tag sen jag bloggade och den enda anledningen är att jag har inte riktigt känt någon lust. Det har poppat upp en massa saker jag tänkt att jag borde skriva om men jag har inte satt tankarna på pränt. Kanske kommer dom i text någon gång. Eller inte. Jag har just sett ett program om David Bowie och en värld utan det geniet känns som en lite sämre värld, men samtidigt väckte det många minnen till liv. Sjukt många minnen. Det lustiga är att på Nyårsafton lyssnade vi lite på Bowie och jag konstaterade hur jävla bra han var. Och hur kylig han kunde vara! Jag vet inte om ni har märkt att det är kallt ute? Vissa påstår att det inte alls är kallt men jag fryser. Hela tiden. Det känns ändå som någon sorts definition på att det är kallt. Har det något med David Bowie att göra? Ja faktiskt. För mig.

Jag såg filmen Christiane F. – Wir Kinder vom Bahnhof Zoo uppe i Kiruna i februari för drygt 30 år sedan. Där var det kallt. Och det är en kall film, som alla för övrigt borde se. Den kyla som David Bowie med sina låtar i filmen lyckades förmedla är genial. Det var från hans period i Berlin och även om den perioden skapade kall musik, eller just därför, älskar jag den. Versionen av Heroes med tysk text är helt underbar. Trots (eller tack vare) kylan i låtar som Station to Station och Warzawa är dom så jävla vackra. Det är den enda typ av kyla jag uppskattar.

Kylan vi har här i Tjabostan är allt annat än vacker för en stackars löparmotionär. Den har resulterat i ett antal inställda pass och dom som har genomförts har varit ett stort lidande. Allt mellan navel och knän blir iskallt och jag spänner mig så till den milda grad att under dagens långpass lyckades jag krampa i nacken. Men jag har i alla fall fått till fyra stycken pass på 20+ det här året och det är alltid något. Folk säger att om man inte gillar värme så ska man gilla kyla. Jag säger som Nils Spetz, jag fixar inte temperatur. Kan det hålla sig mellan +4 och +16 är jag jättenöjd. Den enda magin i det här vädret är att jag blir magiskt spänd.

Nu försöker jag bota spänningarna med att lyssna på Bowie. Det blir lite bättre. Det här inlägget blev något spretigt men jag tror ni fattar poängen. Ska det vara coolt ska det vara som Bowie.

Christiane F

Ha det,

Mackan

Annonser