Etiketter

, , , , , ,

Yes! I dag kom jag ut på långpass och det var på tiden. Vän av ordning skulle kunna kalla maratonloppet för två veckor sen för långpass men den blev så konstig att jag inte vill räkna den som långpass utan den blev just bara konstig. Med finbesök här upp i stan i form av Fru Fridman så passade vi på att synka våra kalendrar och bestämde att jag hämtar henne klockan åtta i Mörby och drar ut och leker i skogen. Av gårdagens fina väder återstod intet och i stället var det sju grader och regn som gällde. Jag måste erkänna att jag var lite orolig för att mitt sällskap skulle ställa in men icke. 08.00 hämtade jag henne och vi begav oss ut till Bogesundslandet. Jag hade en runda som jag själv sprungit ett antal gånger men även kört med Stjärnan och med Mårdhunden.

Då har det varit torrare ute och det har tagit 2:13 respektive 2:18. Dessutom var en lederna lite kortare då och med tanke på att det är löpare som vid dom tillfällena har varit goda för sub3 på maran och dessutom inte håller igen på långpassen så räknade jag kallt med 2½ timme i dag. 2½ timme av gegga. Me like. Nu visade det sig rätt snabbt att Fru Fridman inte är någon asfaltsapa utan kan springa terräng och vi höll fin fart. Lera, berghällar, hav, rådjur, sjöar, slott, hästar och ängar avverkades i en salig blandning och blandningen i sig gör mig salig. Inte ens en stukad fot kunde få mig ur humör även om det innebar lite snedbelastning sista timmen. Plötslig var 2½ timme över för det blev inte 2½ timme utan 2:16 inklusive en felspringning där vi fick vända om och la ett par minuter.

Det hade varit trevligt med sol och glada vitsippor men kroppen gillar regnet och det var bara att tacka och ta emot. Fru Fridman är nu säkert avlämnad, jag har fått en burgare och äntligen ett skogslångpass. Det är ändå det finaste. Riktig terräng och inga låtsasskogar är min melodi. Tillsammans lyckades vi hålla oss till en vurpa och det var inte jag. Träsket skippade vi dock utan sparar till nästa gång.

DSCN1549

Med tanke på att jag ska operera kranen på onsdag så återstår det att se hur många veckor det tar innan jag får anstränga mig lite längre eller snabbare igen. Med lite flyt kanske jag kan leka långpass igen om två veckor. Med bra sällskap så är det ett favoritpass.

Ha det,

Mackan

Annonser