Etiketter

, ,

Jag dricker kaffe, lyssnar på musik och surfar runt lite. Snubblar över en av alla de frågor som dyker upp. ”Jag har som mål att klara av xxx MEN…” Gång på gång dyker samma typ av frågor upp. Man har satt upp ett mål men verkar inte ha grundat det på något eller lagt upp någon plan för att klara av det. Hur resonerar man? Gör man likadant när man ska ut och resa. Man hittar en drömresa men skiter i att spara pengar. Skillnaden är väl att här finns det ingen resebyrå man låna träning ur i sista minuten. Just så här års brukar många av dom som anmält sig till Stockholm Marathon upptäcka att det inte är så lång tid kvar och att träningen kanske inte är gjord. Oftast saknas det långpass. Med tio veckor kvar till maran hinner man med en del om man har en grund att stå på men att det kommer som någon sorts överraskning förstår jag inte. Än mindre förstår jag om man står kvar vid något mål som är helt taget ur luften. Det är väl bättre att bara göra jobbet och sen göra en rimlig utvärdering om vad kapaciteten är när det närmar sig. Annars får man släppa det och låta det bli vad det blir. Gilla läget.

Mina egna maratonmål för tiden fram till början av september är ju inte större än att jag vill kunna dra en mara i sömnen under 3:20 utan att det ska påverka övrig träning. För det krävs inga mer avancerade planer än att hålla uppe löpmängden och sköta långpassen. Men det är en ändå en plan. En plan behöver inte innebära ett strikt schema men man behöver tänka på vilken mängd och typ av jobb som måste göras och vad man rimligtvis klarar av. Och för att nå målet även utföra jobbet.

Ett mål utan en plan är bara en dröm.

Själv har jag en liten dröm om att prestera bra på något bergslopp i sommar. Det kanske växer fram till ett mål med en plan framöver!

DSC03238

Ha det,

Mackan

Annonser