Etiketter

, , ,

Brott och deras påföljder tycker jag är ett oerhört svårt ämne. Magkänslan blir lätt att man ska låsa in folk och kasta nyckeln men det är inte alltid rimligt. När det handlar om doping blir det ännu svårare eftersom det kan vara rena misstag. Jag säger inte att det är det ofta är misstag men det förekommer rimligtvis såna. Dopingbrott är ju regelbrott inom idrotten men om man översätter brotten till den civila världen är det väl snarast bedrägeri det handlar om. Ett civilt bedrägeri känns svårare att begå genom att råka få i sig något med mat eller dryck utan då finns det nog oftare ett uppsåt. Antagligen väldigt mycket oftare, men vi har knappast livstid för bedrägeri.

Så, vi står med ett brott som kan begås av misstag och det känns som om straffskalorna är satta utefter det. Typ två år vid första tillfället och kanske livstids avstängning vid det andra tillfället. Fair enough eftersom sannolikheten för att begå samma misstag två gånger känns liten. Då har vi alltså ett brott som kan påverka andra rejält utan speciellt märkbar känning första gången man åker fast. För det är trots allt så att om man under några år kan nå en nivå där man snor åt sig ordentligt med pris-/startpengar jämfört med en nivå där man inte får något blir det plötsligt värt att dopa sig för många. Kan man springa till sig någon miljon som man annars inte skulle haft så hamnar man under avstängningen i det läge man redan skulle varit i utan otillåtna substanser. Fast med pengar på banken. Är det dessutom så att substanserna är långtidsverkande så återgår man ju inte heller till sitt något dassigare jag. Dumt.

Hela resonemanget om att det faktiskt skulle vara värt att dopa sig bygger då på att man befinner sig i en kultur där ingen bryr sig om man åker fast eller inte tycker att det är dumt att dopa sig utan att det är dumt att åka fast. Så länge såna kulturer finns och man dessutom inte blir återbetalningsskyldig retroaktivt tror jag att dopingen kommer att fortsätta. Att göra folk återbetalningsskyldiga och retroaktivt stryka en massa resultat för tillfällen där man faktiskt inte vet om folk varit dopade är en jättesvår väg att gå. Man kan ju faktiskt inte straffa folk på ren tro även om man skulle vilja det. Även om det finns tillfällen där känslan är att det var helt uppenbart att just den individen måste varit dopad vid det tillfället när hen nu visade sig vara det senare, så är det bara en känsla. Man kan inte straffa på det.

Jag tror att den enda väg att gå är att det måste kännas som en risk för ett stort socialt fall att åka fast. Skammen över att ha lurat andra måste vara stor. Att lura sig själv känns inte som något som genererar något större socialt fall för då har man knappast begått brott i den civila världen. Tittar man på vilka svenskar som är dopingavstängda så är det ganska många som åkt dit på Friskis & Svettis och jag tror knappast att dessa har blåst några andra på varken ära eller prispengar. Men har man gjort det senare så tycker jag att det ska kännas. Jag föredrar att man är förlåtande men handlingen ska fan fördömas och åker man dit så ska man känna att man skäms för det. Rejält. Jag skriver om ett socialt fall och hur det ska kännas i praktiken vet jag inte. Man kan ju inte fördöma en idrottare i all evighet, eller jo det kan man, men människan bakom kan inte fördömas i all evighet.

Ja som sagt, det är inte lätt. Det känns som att den enda vägen framåt är att ha en starkt kultur där det är oerhört tydligt att det är inte okej att lura andra och en vetskap om att man inte kommer att bli särskilt populär under en tid framöver. Jag undrar om t.ex. Ludmila hade en susning om hur hårt hon skulle dömas av folket? Hursomhelst finns det inget facit på den här frågan utan det blir en massa tyckande. Att ta bort pengarna ur sporten skulle antagligen ta bort många av problemen men jag tror knappast att någon är intresserad av de sjunkande resultatnivåerna som skulle bli följden av att idrottare inte skulle kunna leva på sin idrott.

Det var lite lösa tankar och funderingar om ett idrottsligt problem som ligger och gnager och som gjort att jag tappat intresset för en del grenar. Nu kommer någon eller några säkert att framföra att den enda lösningen är livstid vid första förseelsen och stryk alla gamla resultat men det känns faktiskt inte okej för de som får i sig något av misstag. Det bör finns nyanser i straffskalan även om dom lätta lösningarna garanterat tilltalar många. Ja jag vet inte men jag gillar att fundera.

Brott och straff

Ha det,

Mackan

Annonser