Etiketter

, ,

När jag anmälde mig till Frankfurt Marathon var det i hopp om att väcka suget för en höstmara och som ett roligt mål att träna för. Normalt sett så brukar terrängnötandet under sommaren göra att jag längtar till asfalt och fart men den här gången gjorde det inte det. När jag hade sprungit Mefjellet och tränat ute bland klipporna på Malmön kände jag att det var riktig natur jag ville vara kvar i. Jag brukar säga att resan är en stor del av målet och jag inser nu, mer än någonsin, att så är fallet. Jag blev aldrig sugen på resan trots att jag var sugen på målet och nu har jag kommunicerat mitt beslut till Baddaren. Jag tänker hjälpa henne under loppet och det känns jättebra för oss båda. Jag har tagit något av en säsongsvila snarare än att försöka kämpa mig in i något där jag inte har hjärtat för tillfället och det känns väldigt mycket bättre än att pressa på. Mitt hjärta måste alltid vara med i det jag gör och då får hårdare maratonträning vänta tills det är vad jag mest vill göra. Nu kan jag lägga energin på att bygga upp styrka och att försöka bota sketben snarare än att hitta fart. Jag kan göra min styrketräning utan att det påverkar löpträningen och jag kan springa det jag känner för stunden snarare än att jobba enligt en mer strukturerad plan. Allt har sin tid.

Jag ser oerhört mycket fram mot resan till Frankfurt men nu blir det ett trevligt långpass och en lyxhelg med goda vänner i stället för en urladdning. En urladdning kräver för mig att jag gjort hemläxan innan jag laddar ur och att bara blåsa skiten ur mig utan rätt förberedelser känns meningslöst. Det blir något helt än vad tävling är för mig. Jag väntar med att springa maraton i min maxfart tills jag känner att hjärtat finns där. Jag kan inte lägga så mycket energi som jag vill göra på det om jag inte känner för det till hundra procent och så får det vara.

Jag vet vad jag känner för att göra för tillfället och det är att återuppta backnötandet som kärnan i min träning och det är vad jag tänker göra. Mitt sketben gillar det och jag gillar det. Att jag inte får kröna nötandet med en rolig tävling känns lite trist men vem vet, jag kanske far en sväng till UK någon helg och får utlopp för det behovet. Jag har suttit och porrat mig i tävlingskalendern för på http://www.fellrunner.org.uk i flera veckor så det finns lite tankar åt det hållet. Att i 40-50 minuter springa mig gristrött bland branta backar på gräs och i lera i en häftig miljö, det är något som lockar mig just nu. I den miljön behöver jag inte noja mig över sketben!

DSC00652

Ha det,

Mackan

Annonser