Etiketter

, ,

I våras var jag och föreläste hos Lerum Friidrott och imponerades av deras genomtänkta satsning. Jag kände att det fanns ett driv, tänk och hjärta i hela upplägget i klubben från den lilla orten mellan Göteborg och Alingsås. Det gjorde mig glad. I dag får jag läsa i GP om något som återigen gör mig glad, en satsning på skolfriidrotten. Att skolor tävlar mot varandra är en stor grej på andra sidan Atlanten men har mig veterligen fört en tynande tillvaro i Sverige. Jag älskar lagtävlingar eftersom varje poäng räknas. Det behöver inte vara den snabbaste löparen eller den som hoppar högst som blir tungan på vågen utan det kan vara en femteplats som gör att ett lag segrar. Alla behövs. Alla räknas.

När jag växte upp hade vi något som hette Anti-Bärsärkiaden, en lagtävling mellan högstadieskolorna i Täby. Det var inte bara friidrott utan sporter allt från cykel till orientering. Men kärnan var stafetten som gick genom kommunen och friidrotten på Tibblevallen. Nu fick just den tävlingen smeknamnet Bärsärkiaden, vilket inte var vad kommunen tänkt, men lagandan fanns där. Lagandan och en uppmuntran till att försöka kvala in i skollaget.

Så, när jag nu läser det här blir jag väldigt glad.

Alla som vill kan delta och vara med. Vi räknar med att eleverna är med på allt, utom på stafetten där lärarna fått plocka ut löparna, säger David Pettersson, projektledare från Lerum friidrott.

Ett härligt initiativ av David och resten av Lerum Friidrott. Tänk om det kunde vara början på en rörelse som drog genom kommunerna. Alla vill inte idrotta men det skadar inte att skapa förutsättningar och intresse. Med tanke på hur många skolor det finns numera borde det kunna bli små fester runt om i landet. Jag tror aldrig att det är fel med en satsning på rörelse.

2014-03-22 15.20.39Ha det,

Mackan

Annonser