Etiketter

, , ,

Om ett par dagar flyttar husvakten in här i det lilla huset och jag passar på att plocka fram det som ska med på årets turné. Det som slår mig när jag plockar bland mina grejer är hur mycket av det jag packar som varit med länge. Väldigt länge. Jag börjar inse att jag är en fara för hela den moderna ekonomin om jag håller på så här. Min älskade blå tröja som varit med på så många äventyr fick jag i födelsedagspresent för 17 år sedan och likaså det rejäla regnstället. Stövlarna vet jag inte hur länge jag haft men jag vet med säkerhet att det är det enda paret som jag köpt sen jag var tonåring. Fiskerullen har hängt med sen tonåren men spöet däremot är lite nyare eftersom det förra gick av när det skedde en liten olycka. Skogsbyxorna är också lite nyare eftersom jag slog till på rea för två år sen. Då hade mina gamla hängt med i över 25 år och det var rätt skönt att få nya som myggorna inte stack genom på de svagaste punkterna. Dessutom vägde jag 56 kg när jag fick det förra paret och dom satt väl inte perfekt i midjan längre.

Listan kan göras lång men jag slås av hur bra saker faktiskt kan hålla om man sköter dom och om man skaffar grejer av bra kvalitet. Är man ett modelejon kanske kvalitet inte känns som en parameter att ta hänsyn till, men jag tycker nog det känns mer modernt att saker håller år ut och år in än att det har den senaste färgen eller snittet. Visst är det kul att ha på sig något nytt och fräscht, jag är inte helt och hållet någon skogsmulle, men jag gillar principen att saker håller år ut och år in. Det finns en skönhet i att kunna fiska i samma tröja år ut och år in, precis som min pappa gjorde. Vi åkte på våra egna fisketurer tillsammans från att jag var fyra år gammal och han hade faktiskt samma tröja ända tills hans fiskekarriär var över. Det kändes både tryggt och vackert på något sätt. Samma tröja när jag fick mina första öringar på spinn vid fyra års ålder som när han drog upp mig ur ett myrhål vid sju års ålder som när jag fick dra upp honom ur en bäck han ramlat ner i 25 år senare. Nästa vecka är det jag som står på den gräsmattan med en fin fisk i handen och i en tröja som kanske återkommer på bilder om en massa år.

PappaIdHa det,

Mackan

Annonser