Etiketter

, ,

För några månader sen fick jag en förfrågan som jag omöjligt kunde säga nej till och i helgen har den blivit realiserad. Christer S har i några år anordnat ett träningsläger uppe i Garpenberg och jag skulle få äran att efterträda Rubin McPain och Jonas Buud som huvudtränare för lägret. Jag måste erkänna att jag kände att jag hade en stor kostym att fylla men jag fick lägga upp det efter eget huvud. Christers enda önskemål förutom givna lägerpass som morgonjogg och långpass var att det fanns med löpstyrka på schemat. Ett pass som jag dessutom inte skulle hålla själv. Så jag funderade och i slutändan blev det en mix av skog, styrka och teknik som var ett genomgående tema under helgen.

Jag åkte upp till Christer ett dygn i förväg för att kunna reka och snitsla obanad terräng och under kvällen kom mina hjälptränare Mia och Mikaela upp så att vi kunde bonda och även hinna springa ihop oss innan deltagarna dök upp på fredagen. Dessutom var Christers trevliga fru Ylva med i projektet och förutom att hon skulle hjälpa till lite här och där lyckades hon charma min mage med vegetarisk mat som var lite utöver det vanliga. Känslan innan hela gänget dök upp var helt enkelt kanonbra och sen blev det bara bättre.

Vandrarhemmet fylldes gradvis till bristningsgränsen med människor och eftersom jag knappt kände någon av dom vet jag inte om det var vädret, tidigare erfarenheter eller basmentaliteten i det här gänget som vare så positiv men det gick nästan att ta på den energin. Med facit i hand är jag rätt säker på att det här var en lika positiv grupp som jag kände till en början. Jag har inte för avsikt att rabbla det vi gjort eller allt jag känt utan jag tänker nöja mig med att konstatera att det här blev så jädra bra. Höjdpunkten i min värld var träskpasset. Eller rättare sagt myrlöpningen. Det var flera som verkade oroliga innan det genomfördes men jag har aldrig sett så många leenden så högt upp på Borgskalan. 25 stycken vuxna människor gav intrycket av att vara 25 stycken dagisungar under gemensam lek. Jag undrar om det inte var det roligaste passet jag någonsin varit ledare för och det tackar jag för! Folk ramlade, sjönk, ropade och oron över att bli en ny Bockstensman försvann gradvis och det blev så bra som jag hoppades att det skulle bli. Att sen nedjoggen blev lite väl lång verkade vara förlåtet när passet summerades och alla åt kvällens gourmetmat.

Jag har av förklarliga skäl inte hunnit plåta så mycket som jag hade velat men jag bjuder på en bild från den lilla del av gänget som valde att följa med mig på det det långa långpasset och även där blev det till att stundtals lyfta på fötterna. För er som inte var där i år kan jag bara säga att ni missade sex träningspass i härliga miljöer och med underbara människor. Jag ska se om jag kan sno Christers bilder och lägga till mina egna och sen lägga upp dom på min sajt så att ni kan se vad ni missade. Det här var en riktig höjdare och jag har försökt att ge allt jag har att ge den här helgen och min egen belöning blev att dryga tjoget löpare gav lika mycket tillbaka.

Långpanna

Tack,

Mackan

Annonser