Etiketter

,

Under gårdagen fick jag två påminnelser om tider som varit. Den första var att El G med familj ska åka till Teneriffa. Jag höll på att skriva att de ska dit på träningsläger men jag är inte säker på att hela familjen håller med om det. Tre gånger har jag varit där på läger och jag gillar det verkligen. En av gångerna var det min trogne vapendragare Petri som följde med. Det går nästan inte en dag utan att jag tänker på honom och det är skit att bra människor ska ryckas från oss alldeles för tidigt. Petri som aldrig var sen att haka på för ett träningspass eller någon rolig löparresa. Petri som alltid hade en massa intressanta vinklar och funderingar om allt möjligt. 2007 var vi i alla fall på träningsläger inför London Marathon och skulle verkligen vässa formen. Lägret började bra men det tog bara ett par dagar innan vi blev matförgiftade och resten blev en rätt tung historia. Förmågan att snabbt studsa tillbaka från sjukdom sattes verkligen på prov.

Vissa har förmågan att vara dyngförkylda eller ha något annat och sen plockar de fram finfina pass nästa direkt efteråt. Det händer nästan aldrig mig och det blev jag påmind om i går. Med rätt mycket vila i kroppen och efter en väldigt lätt förkylningskänning hade jag förväntat mig att jag skulle studsa fram när jag sprang fartlek. Nej så blev det inte. Jag fick kämpa för varje steg och det var benen som begränsade mig. Segt. Jättesegt. Det påminde faktiskt om det första kvalitetspasset jag och Petri sprang efter vår matförgiftning nere på Teneriffa. Vi skulle springa långa intervaller på en slinga runt en golfbana och eftersom Petri kände sig lite mer återhämtad än vad jag gjorde valde vi att springa åt var sitt håll. Mötas i stället för att sällskapa. Och möttes det gjorde vi. Petri formligen flög fram runt golfbanan och jag slet som ett djur för ingen fart alls. Jag minns så väl hur imponerad jag var över hur lätt han studsade upp för det röda gruset medan jag kände mig som en heffaklump. Nästa pass ska jag försöka härma ditt lätta löpsteg Petri med hopp om att även jag kan studsa som en gasell. Du är borta men du är inte bortglömd kompis.

PetriTeneriffa

Ha det,

Mackan

Annonser