Etiketter

, , ,

När kylan kom blev det plötsligt några nivåer obehagligare att vara en sån som helst springer utomhus och det vet jag att jag inte är ensam om att tycka. Det var därför rätt nervöst när jag i måndags höll terminens första gruppträning. Jag var inbjuden som gästtränare till Passlöparna nere i Huddinge. Ett gäng som kör ett pass i veckan tillsammans och varken utan anknytning till någon förening eller någon kommersiell organisation. Det är ingen hemlighet att jag gillar såna initiativ och självklart tackade jag ja till att komma dit. Det passade perfekt i tiden sånär som på just kylan. Skulle det komma några löpare alls eller skulle jag stå där ensam med Ingrid som bjudit in mig? Oron visade sig vara helt obefogad. Jag tror att jag räknade till 25 glada löpare en kylig måndagskväll i januari. Fantastiskt!

Helst vill jag ju reka de områden vi ska träna i men det var lite för långt bort för det så jag fick lita på min beställare att det fanns en bra gångväg i skogen och det visade sig vara helt perfekt för det jag ville göra. Bra underlag och lätt att hålla ihop även en så stor grupp som 25 personer med varierande kapacitet. Det blev jättelyckat och det enda jag hade önskat hade varit att det hade funnits möjlighet att prata lite mer med hela gruppen samlad men jag vill inte få folk förkylda genom att stå och bli kalla. Det var inte mer än månad sen den förra terminen avslutades men i bilen hem insåg jag att jag redan hade glömt hur satans kul det är att hålla i gruppträning och hur mycket jag inspiration jag själv får av det. Inspiration som kan behövas nu när jag fryser dygnet runt. Själv försöker jag passa på att springa på luncherna nu för att få så hög temperatur och så mycket ljus som möjligt.

Här är en gruppbild på nästan hela gänget som jag fick låna. Tack för att jag fick komma och känna på så mycket löpglädje.

2014-01-13 19.56.56Ha det,

Frysmackan

Annonser