För jag tror att jag börjar komma i form så smått. Det är ju inte så att jag legat helt på latsidan men volymen har inte varit vad jag hade velat att den skulle vara. I gengäld så har jag fått en försiktig och gradvis ökande träningsmängd och bör tåla tuff träning inom en snar framtid. Framförallt har jag kommit igång med rätt fin kvalitet och idag inkasserades årets femte långpass på 30 km eller längre. Dessutom det sjuttonde på över två mil. Det är inte så illa.

Efter att ha jiddrat lite med Mange och hans bergslöparkompisar nere på parkeringen vid Hammarbybacken stack jag och Linda ut vid niosnåret i morse. Jag var rätt stel sen gårdagens pass och av den relativt tidiga morgon men det lossnade snabbt. Vi fick till ett väldigt trevligt pass i Nackareservatet innan jag lämnade av henne i Hammarby Sjöstad med en bok i handen. Inspirerad av alla löpare som var ute skruvade jag upp farten på ett varv runt Hammarby Sjö och kunde inte låta bli att sjunga lite på ”Än går det vågor på – HAMMARBY SJÖ.” Som sig bör. Tillbaka efter varvet hade jag fortfarande en kvart att slå ihjäl så det blev en tur till upp mot Sickla och tillbaka. Av sketbenet kändes intet förutom lite lätt just den sista kvarten och det är riktigt bra. Håller den goda trenden i sig lär jag göra tävlingsdebut rätt snart. Jag har en plan men väntar med att kungöra det till dess att jag vet lite mer.

Nu har jag förberett allt inför morgondagens bokshowande på Premiärmilen och känner mig riktigt, riktigt nöjd med dagen. Mindre nöjd är jag över att jag måste upp i ottan i morr’n för att hinna träna innan det börjar. Samt att jag vill få en bra plats att stå på och då gäller det att vara på plats i tid. Sommartid är väldigt välkommet men det hade gärna fått dröja 24 timmar till.

Ha det,

Mackan

Annonser